Det är aldrig fel att fira med äppelknyten till kaffet.
Äppelknyten
6 portioner
Äppelknyten är en dessert men också ett gott bakverk att
äta till te eller kaffe. Välj mellanstora äpplen
som inte får vara alltför hårda. Har man stora
äpplen, kan man dela dem mitt itu och använda ett halvt
äpple till varje knyte.
Äppelknyten kan förberedas fram till gräddningen. Ställ ogräddade knyten på ett fat, stoppa fatet i en plastpåse och låt stå i kylskåp några timmar eller från den ena dagen till den andra.
Deg:
2 dl vetemjöl
1 dl grahamsmjöl
125 g kallt smör eller margarin
1/2 dl kallt vatten.
Lägg mjöl och smör i en skål. Arbeta med
fingertopparna och smula sönder fettet i mjölet. Det
ska bli en grynig massa.
Tillsätt vattnet. Arbeta snabbt ihop smulorna till en deg.
Täck med lock ställ kallt 1 timme.
Kavla ut degen till en kaka 30x45 cm. Skär den till fyrkanter 15x15 cm.
Skala äpplena eller använd dem oskalade. Ställ ett äpple på varje fyrkant.
Rör
tillsammans honung och kanel. Om honungen är mycket fast,
kan man värma den i en liten skål i hett vatten. Fyll
äpplena.
Vik upp hörnen på degen och tryck till om äpplena.
Ställ knytena på en osmord plåt.
Grädda i 200° cirka 25 minuter eller tills äpplena är mjuka (testa med provsticka) och skalet fått fin färg.
Servera varma äppelknyten med vaniljglass, vaniljsås eller vispad grädde.
Receptet är hämtat ur Äppelbok av Görel Kristina Näslund utgiven år 2000 på bokförlaget Kärnhuset.
Äpplet Katja
Det var för att möta bristen på tidiga septembersorter
som fruktförädlarna på Balsgårds växtförädlingsinstitut
tog fram Katja genom att 1947 korsa två brittiska äpplen,
James Grieve x Worcester Parmän. Resultatet blev ett rött,
smakligt, välformat äpple som släpptes på
marknaden 1968. Katja passade de kommersiella odlarna fint men
vann popularitet även i villaträdgårdarna. Sorten
finns även i England där den odlas under namnet Cathy.
Trädet bär rätt tidigt när det är förädlat på A2 och ympat på en svagväxande grundstam ger Katja frukt redan i plantskolan. Trädet får en vacker, något upprätt form men bildar ofta spetsiga grenvinklar som behöver spärras ut hos det unga trädet. Trädet är inte starkväxande och anses som ett bra val för äppelhäckar. Katja har god motståndskraft mot svampsjukdomar.
Katja bär rikt och ger varje år. Kartgallring är en viktig åtgärd om frukterna inte ska bli för små. Frukten finns jämnt fördelad utefter grenarna. De äpplen som mognar allra först vill gärna falla. Stjälken lossnar lätt från frukten och man får plocka med försiktighet.
Det är lätt att känna igen Katja: en högsträckt, välsvarvad frukt med gul bottenfärg som nästan helt och hållet göms under ett varmrött täcke. Den röda och väldoftande äppelkonen avslutas med fem diminutiva knölar omkring flugan. Köttet är gulvitt, saftigt, fint, fast, välsmakande, mera sött än syrligt. Skalet är något fett vilket bidrar till äpplets hållbarhet. Plockas i början av september och kan sedan förvaras till november. Ett fint ätäpple; går att använda också i köket till sallader, bakverk med mera om anrättningen får en liten tillsats av citronsaft.
Blomningen är medeltidig; blommorna har medelstora, vita kronblad med blekrosa utsida.
Pollineras av bland andra Alice, Aroma, Cortland, Cox Orange, Discovery, Ingrid Marie, James Grieve, Lobo, Melba, Mio, Oranie, Quinte, Summerred och Transparente Blanche.
Zon I–III.
Texten är hämtad ur 100 älskade äpplen av Görel Kristina Näslund utgiven år 2002 på bokförlaget Kärnhuset.