20 juni Linda har namnsdag.
Hon får en amerikansk äppelpaj.

Amerikansk äppelpaj
8 portioner

Lika amerikanskt som äppelpaj och ost, säger man ofta i USA. Serverar man verkligen ost till äppelpaj? Ja, faktiskt.

Före andra världskriget serverade vi ofta hårdost till äppelpaj, berättade Catherine Drake från St. Paul, Minnesota:
Då skar vi osten i tunna pajbitsformade skivor och lade dem på pajen. I dag äter vi oftare mjuk, vit gräddost, typ Philadelphia Cream Cheese, till äppelpaj. Men ännu vanligare är att man serverar pie à la mode, det vill säga äppelpaj med en kula vaniljglass.
Serverar man äppelpaj på ett buffébord, kan man bredvid pajen ha ett fat med olika ostar och en skål med vispad grädde, smaksatt med till exempel rom, så att gästerna får välja, föreslår Catherine.

Hon ger också rådet att helst använda "gröna" äpplen till paj. Gröna äpplen betyder i amerikanskt språkbruk tidiga, nyplockade äpplen som ännu inte är fullt mogna.

Pajdeg:
5 dl vetemjöl
175 g kallt smör eller margarin
3/4 dl vatten

Fyllning:
6 syrliga äpplen
1 dl socker
2 msk vetemjöl
1 tsk kanel
1 kryddmått muskot
2 msk smör

Lägg mjöl och smör i en skål. Smula sönder smöret i mjölet med fingertopparna. Det ska bli en grynig massa. Tillsätt vattnet.
Arbeta snabbt ihop smulorna till en sammanhängande deg. Lägg lock på skålen och låt degen stå i kylskåpet 1 timme.

Skala och skär äpplena i tunna klyftor. Blanda dem med sockret, mjölet och kryddorna i en skål.

Dela pajdegen i 2 lika stora delar. Lägg tillbaka den ena delen i kylskåpet.
Kavla ut den andra delen på en mjölad bänk till en rund kaka cirka 30 cm i diameter. Lägg över den i en osmord pajform. Lägg i äpplena. Tillsätt smöret i små klickar.

Kavla ut resten av degen till ett lock. Lägg det över äpplena. Jämna till kanten runtom med en kniv. Tryck gärna ett mönster med en gaffel längs kanten. Eller använd fingrarna och nyp ett sicksackmönster utefter kanten.
Skär små snitt i locket så att ångan kan komma ut. Strö 2 msk socker över locket.

Låt pajen vila 15 minuter före gräddningen, annars krymper locket i ugnen.
Grädda pajen i 200° cirka 40 minuter. Låt den svalna en halvtimme. Servera den sedan med vaniljglass. Eller bjud den på traditionellt amerikanskt sätt med ost.

Receptet är hämtat ur Äppelbok av Görel Kristina Näslund utgiven år 2000 på bokförlaget Kärnhuset.

Äpplet Linda
Linda är ett äpple med kanadensiskt ursprung. Äpplet daterar sig från början av 1900-talet och infördes till Sverige i början av 1940-talet. Det fick snart ampla lovord för att vara ett vackert, gott och hållbart vinteräpple. Trots detta har Linda inte blivit allmänt känd hos oss. Det förekommer dock hos nöjda odlare i mellersta och södra Sverige.

Trädet växer medelstarkt och bildar en vacker, utbredd krona med något hängande grenar. Linda bär tidigt frukt. Även om Linda kommer från ett vinterkallt land bör sorten inte odlas långt norrut i Sverige – trädet kräver en lång höst för att årsskotten ska mogna, det vill säga hårdna och förvedas. Linda har god motståndskraft mot sjukdomar: även under ett svårt skorvår hänger Linda på trädet vackert glänsande och prickfri.

De vackra, ganska stora, runda äpplena har gulvit grundfärg som till stor del täcks av feta mörkröda strimmor och stänk. Man känner igen sorten på det korta skaftet som ofta löper ut från en låg köttig svulst (lik den man kan se hos Åkerö men plattare). Frukten sitter fast bra på trädet. Linda ska plockas så sent det går, helst inte före mitten av oktober. Äpplena får eftermogna till november och kan sedan njutas till februari eller längre in på våren.

Köttet är vitt, fint, mört, behagligt syrligt och saftigt. Linda har en angenäm arom som påminner om champagne och smultron när äpplet är fint utvecklat. Ett första klassens äpple som odlaren har stor glädje av. Ett ätäpple, men också ett äpple till must, mat och bakning.

Blomningen ligger mitt i säsongen; blommorna har stora, långovala, nästan åtskilda, kupade, övervägande vita kronblad.

Pollineras av bland andra Cortland, Early Red Bird, Lord Lambourne och Transparente Blanche.

Zon I–II, gynnsamma lägen i zon III.

Texten är hämtad ur 100 älskade äpplen av Görel Kristina Näslund utgiven år 2002 på bokförlaget Kärnhuset.

23 juni Alice har namnsdag.
Varför inte baka Hannas franska äppelkaka?

Hannas franska äppelkaka
6 portioner

Hannas franska äppelkaka från Prinsessornas kokbok utgiven 1935 är en klassiker.

2 dl sötmandel
100 g rumsvarmt smör
1 1/2 dl socker
saft och skal av 1/3 citron
2 äggulor
3 äggvitor
6 äpplen som inte får vara för hårda

Skålla och mal mandeln (att skålla är att koka mandeln en minut i vatten och sedan klämma bort skalen).

Lägg smör och socker i en rundbottnad skål. Rör tills det är ljust. Rör i mandel, citron, och äggulor.

Vispa vitorna till hårt skum. Blanda ned vitorna i mandelsmeten.

Skala och skär äpplena i klyftor. Lägg dem i en 200° cirka 20 minuter.

Servera kakan ljummen eller kall med grädde eller iskall vaniljsås.

Receptet är hämtat ur Äppelbok av Görel Kristina Näslund utgiven år 2000 på bokförlaget Kärnhuset.

Äpplet Alice
Alice kommer ur en kärnsådd av Ingrid Marie som gjordes 1943 av Holger Jensen i Ramlösa för växtförädlingsinstitutet Balsgårds räkning. Fadersorten är okänd. Namnet Alice var en vänlighet mot Alice Wallenberg som tillsammans med sin man bankdirektör Knut Wallenberg lämnade frikostiga donationer till uppbyggnaden av Balsgård i början av 1940-talet. Alice, sa man också, kan uttalas på alla språk. Sorten släpptes 1963 som det första äpplet från institutet. Det har sedan blivit en stor handelssort som odlas mycket i Skåne och möter oss i fruktdiskarna i början av september.

Men Alice erövrade inte världen. Det blev en diskutabel äppelsort. Ska man verkligen odla den i villaträdgårdar där man inte önskar använda bekämpningsmedel? Nej, inte om man vill ha pålitligt friska äpplen. Alice har en ledsam benägenhet att dra på sig sjukdomar. Äpplena kan drabbas av fruktmögel som gör att de brunfärgas och ruttnar. Mogna frukter spricker ofta på trädet. Äpplet kan få skorv och det händer att trädet angrips av kräfta.

Vilka är äpplets försonande drag? Trädet bär tidigt och ger sedan rikligt varje år. Äpplet är mycket vackert och intagande. Underbart att rulla runt i handen och festa på med ögonen. Att bita i ett nyskördat Alice är ren lycka. Smaken är oförliknelig och saften fyller gommen på det angenämaste sätt. Äppelköttet är vitt, fint, fast med angenäm sötma, syra och arom. Ett fantastiskt ätäpple. Och ett äpple för köket om man bara plockar det litet omoget.

Det blanka, intensivt smultronröda äpplet skördas från början till mitten av september; håller ett par veckor i kallt förvar.

Blomningen är sen och vacker; de stora blommorna har ovala, långskaftade, vita kronblad med lilarosaådrig utsida.

Pollineras av bland andra Aroma, Cox Orange, Gyllenkroks Astrakan, James Grieve, Katja, Kim, Lobo, Mio, Ingrid Marie, Oranie, Sylvia och Transparente Blanche.

Zon I–IV.

Texten är hämtad ur 100 älskade äpplen av Görel Kristina Näslund utgiven år 2002 på bokförlaget Kärnhuset.

 

tillbaka till almanackan