12
december Alexander har namnsdag.
Äppelbeignets tycker han mycket om.
Äppelbeignets
4 portioner
4 äpplen
Frityrsmet:
2 dl vetemjöl
1 dl vatten
1 msk smält smör
1 ägg
Till
kokning:
Olja
Skala
äpplena och tag bort kärnhuset. Skär äpplena
i 1/2 cm tjocka skivor (ringar).
Lägg
mjölet i en liten skål. Vispa ned vatten, smör
och äggula. Vispa äggvitan till skum och blanda ned den
i smeten.
Doppa
en äppelring i taget i smeten och lägg i het olja.
Koka äppelringarna guldbruna. Låt dem rinna av på
galler klätt med hushållspapper. Vänd sedan ringarna
i strösocker. Serveras
nylagade med vaniljsås.
Äpplet Alexander
Alexander är ett stort, skönt äpple som tidigare
var odlarens stolthet men numera är rätt så sällsynt
i svenska trädgårdar. Äpplet har troligen sitt
ursprung i Ryssland, möjligen Turkiet. Det spreds under
sjuttonhundratalet över Ryssland. Därifrån fördes
äpplet vidare till de baltiska staterna och Tyskland.
Antagligen
som en politisk åtgärd döptes äpplet i början
av 1800-talet om från Aport till Kaiser Alexander von Russland
av fruktodlarna kring Riga som årligen sände frukt
till det ryska hovet. Under sitt nya, pampiga namn spreds äpplet
till Frankrike, England och Holland, ja, även till Nordamerika.
På 1830-talet, eller möjligen något tidigare,
infördes Alexander till Sverige från tyska trädskolor.
På 1860-talet var sorten allmänt spridd i landet, från
Skåne upp till Mälaren, uppger Olof Eneroth.
Trädet
växer till ansenlig storlek och får en bred krona
med utåtriktade grenar. Sorten kräver inte mycket
av jordmån och växtplats. Det dröjer innan Alexander
lämnar någon avsevärd skörd men som äldre
brukar det bära tillfredsställande. Äpplena sitter
ofta ett och ett långt ute mot spetsen av kvistarna. Trädet
sätter sällan så mycket frukt att man behöver
kartgallra. Hur stort äpplet än är hänger det ofta
med beundransvärd envishet kvar på grenen. Tyvärr
kan Alexander inte sägas vara en frisk sort. Frukten är
utsatt för såväl skorv som fruktmögel, särskilt
i södra Sverige och under fuktiga år. Trädet
drabbas på många håll av kräfta.
Alexander
ska plockas kring Mikaelihelgen, det vill säga i slutet
av september, början av oktober. Frukten tål att förvaras
en till två månader.
Köttet är vitt, litet grovt och rätt löst.
Gynnsamma år kan äpplet få en god, litet kryddig
arom. Kan användas direkt efter plockningen i bakning och
matlagning eller som ätäpple. Förr har man tyckt
att Alexander var särskilt lämpligt till torkade äppelskivor.
Blomningen
är medeltidig; blommorna har rätt små, rundade,
vita kronblad med blekrosa utsida.
Pollineras
av andra medeltidigt blommande sorter.
Zon I–V.
Texten
är hämtad ur 100 älskade äpplen av
Görel Kristina Näslund utgiven år 2002 på
bokförlaget Kärnhuset.
22
december Jonatan har namnsdag.
Severa honom en varm äppeltoddy!
Äppeltoddy
2 glas
1 ägg
2 msk socker
saft av 1/2 citron
5 dl äppelmust
Vispa
ägg och socker i en rundbottnad skål. Vispa ned citronsaften.
Lägg äggskummet i 2 höga glas.
Hetta
upp äppelmusten och slå den i glasen.
Servera
genast.
Receptet
är hämtat ur Äppelbok av Görel Kristina
Näslund utgiven år 2000 på bokförlaget Kärnhuset.
Äpplet Jonathan
Jonathan har sitt namn efter Jonathan Hasbrouck som uppmärksammade
sorten där den växte på en lantgård tillhörande
Philip Rick i Woodstock, Ulster County, staten New York, USA. Något
årtal för upptäckten har inte gått att få
fram men den bör ha skett i slutet av 1700-talet eller början
av 1800-talet. Äpplet har troligen kommit från en kärna
av Esopus Spitzenberg, ett uppskattat äpple som också
stammar från Ulster County. Moderträdet till Jonathan
ska ha funnits kvar till 1845. Det nya äpplet nådde England
redan omkring 1830 men kom troligen till Sverige först under
tidigt 1900-tal.
Trädet
måste stå i varm, näringsrik jord som inte får
vara för torr. Tillväxer rätt långsamt och får
gärna en tät krona med långa, tunna, något
hängande grenar. Jonathan bär tidigt och gläder sedan
med frukt så gott som varje år. Såväl träd
som frukt anses ha rätt god motståndskraft mot sjukdomar;
dock kan sorten drabbas av mjöldagg och virussjukdomen bladmosaik.
En god sak är att frukterna brukar sitta fast bra på trädet.
Plockas så sent som möjligt i oktober och kan ätas
från november till februari eller längre.
Jonathan
får gul skuggsida kontrasterande mot klarröd solsida.
I Nordamerika, Nya Zeeland och Europa har uppstått en lång
rad mutationer som är mer eller mindre intensivt röda.
Köttet är gräddfärgat, fint, mört, mer syrligt
än sött och med en fin, säregen arom. Det här
är ett gott ätäpple som också har fördelen
att vara hållbart. Äpplet blir sällan särskilt
stort i Sverige men hållbarheten är längre här
än i USA.
Blomningen
är medeltidig; blommorna har medelstora, platta, kortskaftade,
vita kronblad med blekrosa utsida.
Pollineras
av bland andra Cox Orange, Berner Rosenäpple, Danzigsäpple,
Eldrött Duväpple, Filippa, Gloster, Guldparmän, Ingrid
Marie, James Grieve, McIntosh och Transparent de Croncels.
Zon I.
23
december
Dags att sätta äpplen i staken eller granen och att
dricka julglögg.
Ett vackert rött juläpple är Eldrött Duväpple,
ett litet äggrunt vinteräpple som gjort för att hängas
i granen. Och det är mycket, mycket gott att äta! Det odlas
mest i mellersta och södra Sverige.
I gamla
trädgårdar ser man ibland Cellini och Berner Rosenäpple
som också är fina juläpplen. Om du bor i Norrland,
kanske du kan få tag i Farmors Juläpple som är ett
gott, tjusigt äpple med långt skaft. Bor du på Öland
eller Gotland så kanske du odlar det röda, välsvarvade
Ölands Kungsäpple. Svanetorp är ett skånskt
juläpple som har namn efter Svanetorps gård i Åkarp.
Det mörkröda äpplet Lobo brukar alltid finnas att
köpa i butiken före jul.
Julglögg
6 glas
7 dl vatten
1 påse glöggkryddor
5 dl äppelmust
2 dl outspädd svart vinbärssaft
Koka vatten
och kryddor i en kastrull under lock i 15 minuter. Låt dra
ett par timmar vid sidan av spisen.
Tillsätt
äppelmust och saft. Smaka av. Hetta upp glöggen och servera
med russin och mandel.
Receptet
är hämtat ur Äppelbok av Görel Kristina
Näslund utgiven år 2000 på bokförlaget Kärnhuset.
24
december Eva har namnsdag på julafton.
Tusenbladstårta med äppelmos är en gammal, god julefterrätt.
Tusenbladstårta
8–10 portioner
Detta
är en frasig smördegstårta – tusen blad syftar
på de många spröda skikten i tårtbottnarna.
Tusenbladstårta har länge varit den klassiska jultårtan
i många svenska familjer. Visst kan man baka den på hemlagad
smördeg så som man alltid gjorde förr men köpt
smördeg underlättar.
Bottnarna
kan bakas ett par timmar i förväg om de bara skyddas från
fuktig luft som gör dem sega. Lägg ihop bottnarna just
innan tårtan ska serveras, annars mister de sin sprödhet.
1 förpackning djupfryst smördeg (425 g, 5 plattor)
Florsocker
2 dl äppelmos
Vaniljkräm:
1/2 vaniljstång
3 dl kaffegrädde
2 äggulor
2 msk socker
1 msk potatismjöl
1/2 dl mjölk
Laga först
vaniljkrämen. Dela vaniljstången på längden
med en liten kniv. Lägg den i en tjockbottnad rostfri kastrull
(1 1/2 liter stor ) och slå på grädden. Låt
koka upp och sjuda 15 minuter under lock. Dra kastrullen åt
sidan.
Vispa
ned gulorna och sockret. Rör ut potatismjölet i 1/2 dl
kall mjölk i en kopp; vispa ned det i kastrullen.
Låt krämen sjuda under kraftig vispning 3–4 minuter.
Krämen får inte koka, då blir den grynig.
Låt
krämen svalna under lock. Den kan lagas en dag i förväg
om man vill.
Låt
smördegsplattorna tina utbredda i 15 minuter. Kavla ut varje
platta till en rundel cirka 25 cm i diameter: Lägg en stor tallrik
på degen och skär längs kanten.
Lägg varje kaka på en kall, osmord plåt. Nagga den
tätt med en gaffel (annars blåser degen upp i ugnen).
Låt
kakorna vila 15 minuter i köket före gräddningen (annars
krymper de i ugnen).
Grädda i 250° cirka 5 minuter eller tills kakan har fått
fin färg. Låt svalna på ett galler.
Välj
ut den vackraste kakan och sikta florsocker över den.
Bred de övriga kakorna med ett lager äppelmos och ett lager
vaniljkräm. Lägg samman kakorna med den florsockrade kakan
överst.
Servera
tårtan genast.
Receptet
är hämtat ur Äppelbok av Görel Kristina
Näslund utgiven år 2000 på bokförlaget Kärnhuset.
Äpplet Eva-Lotta
Eva-Lotta är en korsning Cortland x James Grieve från Balsgård,
Skåne. Fruktodlaren Inge Nilsson i Villands-Vånga, Skåne,
som provodlade sorten, hade tre barn varav en tös som hette
Eva. När sorten skulle registreras vid mitten av 1990-talet
ville de ansvariga på Balsgård att den skulle få
heta Eva efter fruktodlarens dotter men namnet var redan upptaget.
Det slutliga namnet på äpplet blev istället Eva-Lotta.
Eva-Lotta
är en helt igenom förträfflig sort. Den kan odlas
lika mycket för sin fantastiska blomning som för sina vackra
frukter. Trädet är starkväxande och börjar tidigt
ge frukt. Det är lätt att beskära. Hur man än
bär sig åt vid beskärningen kommer Eva-Lotta att
bära frukt, trädet ger varje år kolossalt mycket
frukt! Därför måste man också komma ihåg
att kartgallra, annars blir äpplena för små. Träd
och frukt står mycket bra mot sjukdomar. Ska man välja
mellan Eva-Lotta och Aroma, två sorter som mognar ungefär
samtidigt, är det bra att känna till att Eva-Lotta är
friskare och mer lättodlad.
Eva-Lotta
mognar och ska plockas i slutet av september. Förvara äpplet
svalt och luftigt – utomhus så länge det går
– och du ska finna att Eva-Lotta ännu framme i januari
ligger där med ett ännu slätt, blankt och litet fett
skal, smakar bra och känns fast i köttet.
Det mycket
väldoftande äpplet är rätt stort och har en välsvarvad,
vacker form. Det tunna, gula skalet är till största delen
täckt med varmröd rodnad. Köttet är vitt med
en liten röd ton på solsidan, fint, saftigt och aromatiskt
med en välbalanserad frisk sötsyrlighet. Ett välsmakande
ätäpple som också kan användas till must och
i köket.
Blomningen
är medelsen, rosaskiftande och vacker; blekrosa knoppar följs
av utbredda blommor som har medelstora, nästan platta, långovala,
svagt blekrosa kronblad.
Pollineras
av bland andra Aroma, Cox Orange, Ingrid Marie och Kim.
Zon I–II.
Texten
är hämtad ur 100 älskade äpplen av Görel
Kristina Näslund utgiven år 2002 på bokförlaget
Kärnhuset.
tillbaka till almanackan