2 augusti Karin har namnsdag.
Karin Schneider är en mutant av Ingrid Marie som uppkom
omkring 1940 hos H. Schneider, Falster. Den kallas numera oftast
Röd Ingrid Marie.
8 augusti Sylvia har namnsdag.
Och just den här dagen mognar äpplet Sylvia i Skåne.
Bjud Sylvia på middag med äppelfisk i dag.
Äppelfisk
2–3 portioner
300 g
djupfryst torsk
2 syrliga äpplen
1 msk smör
1/2–1 tsk curry
1 msk hackad gul lök
3/4 tsk salt
1 dl créme fraiche
1/2 dl grönsaksbuljong eller vatten
Skär
fisken i 1 cm tjocka skivor. Låt dem halvtina.
Skala äpplena och skär dem i klyftor.
Hetta
upp smöret i en gryta med låga kanter. Låt curry
och lök fräsa i smöret ett par minuter.
Lägg ned fisken och äppelklyftorna. Salta.
Rör ned créme fraiche och buljong.
Hetta upp och låt puttra under lock i 8–10 minuter
eller tills fisk och äpple är kokta. Smaka av. Strö
gärna finklippt persilja över rätten.
Receptet
är hämtat ur Äpplebok av Görel Kristina
Näslund utgiven år 1985 på bokförlaget Rabén
& Sjögren.
Äpplet Sylvia
När dagarna blir kortare i augusti är vi många
som längtar, längtar efter att få sätta
tänderna i det första äpplet. Sylvia kan vara
en sort för oss. Äpplet är frukten av en korsning
mellan Gyllenkroks Astrakan och Worcester Parmän som gjordes
1945 för växtförädlingsinstitutet Balsgårds
räkning sedan yrkesodlarna hade uttryckt ett behov av en ny
tidig sommarsort. År 1956 kunde man konstatera att frukten
mognade mycket tidigt, hade ett fast kött och smakade bra.
Efter flera års provodling på Balsgård, Alnarp
och andra platser släpptes den nya sorten på marknaden
1973 samtidigt med Aroma.
Medan
Aroma har blivit ett populärt äpple såväl
i villaträdgårdarna som i butikerna är Sylvia
en mer okänd sort. Det är synd för Sylvia är
både vacker och välsmakande. Trädet är ganska
svagväxande och har, om det lämnas åt sig själv,
ett litet upprätt växtsätt. Det bär varje
år jämna, inte alltför rika skördar. Träd och
frukt har god motståndskraft mot sjukdomar. En nackdel
är att äpplena sitter löst på grenen vid mognad.
Det rödstrimmiga
äpplet är medelstort och har en vacker, konisk form
utan åsar. Köttet är fast, fint med god arom
och betydande sötma som balanseras av en liten syra. Sylvia
är ett ätäpple som också kan användas
i köket och ger ett utmärkt mos. Hållbarheten
är kort men längre än för Transparente Blanche.
Blomningen
är tidig till medeltidig; rosa knoppar följs av blommor
som har ganska stora, kupiga, vita kronblad med blekrosaådrig
utsida.
Pollineras
av bland andra Alice, Cortland, James Grieve, Katja. Maglemer,
Mio, Oranie, Sävstaholm,Transparente Blanche och Wealthy.
Zon I–IV.
Texten
är hämtad ur 100 älskade äpplen av
Görel Kristina Näslund utgiven år 2002 på
bokförlaget Kärnhuset.
23
augusti Signe har namnsdag.
Äpplet Signe Tillisch är inte moget då men det finns andra
äpplen som man kan använda för att laga äppelplättar.
Äppelplättar
4 portioner
När man gräddar äppelplättar, ska man då
lägga i äppelskivorna först och slå smeten
ovanpå? Eller slå i smeten och sedan trycka ned
äppelskivorna? Olika kokboksförfattare ger olika
råd, man kan göra som man behagar.
2 ägg
4 dl mjölk
1 dl grahamsmjöl
1 dl vetemjöl
1 kryddmått salt
2 msk smält smör
4 äpplen
Vispa samman ägg, 2 dl mjölk, allt mjöl och
salt till en slät smet i en rundbottnad skål. Vispa
sedan i resterande mjölk och smält smör.
Skala äpplena
och ta ur kärnhuset. Skär äpplena i 1/2 cm tjocka
skivor.
Lägg
litet smör i plättlaggen och hetta upp den.
Doppa äppelskivorna i smeten med hjälp av en gaffel
och lägg en skiva i varje rundel. Slå cirka 1 msk
smet på varje skiva.
Grädda 1 minut, vänd plättarna och grädda
ytterligare 1/2 minut. Värmen ska vara rätt hög.
Fortsätt så tills smeten tar slut.
Servera plättarna
nygräddade med kanel och socker eller kanel och honung.
Receptet
är hämtat ur Äppelbok av Görel Kristina
Näslund utgiven år 2000 på bokförlaget
Kärnhuset.
Äpplet Signe Tillisch
Signe Tillisch är mångas älsklingsäpple.
Det kommer från Danmark, dock är det hos oss, på
litet nordligare breddgrader, som frukten till fullo utvecklar
sin fina, lätt nötaktiga smak och härliga saftighet.
Signe Tillisch var dotter till kammarherre och häradsfogde
Tillisch i Bjerre nära Horsens i Danmark. Men om hennes
far gjorde denna kärnsådd år 1866 som C Matthiesen
påstår i Dansk Frugt från 1913 eller om den gjordes
av länsgreven August Rantzau på slottet Rosenvold
vid Vejle Fjord – uppgift i Gartner-Tidende 1936 från
trädgårdsmästare Valdemar Christensen som hade
varit anställd på Rosenvold – är ovisst.
I det senare fallet skulle kärnorna ha kommit från
sagde kammarherre Tillisch. I Sverige har sorten troligen planterats sedan
1890-talet.
Signe
Tillisch blir ett vackert, rätt stort träd med bred
krona. Bör planteras i lätt, väldränerad
jord, på soligt ställe, om frukterna ska utvecklas
fint. Gödsla sparsamt och inte förrän efter att
trädet har börjat bära frukt. Kräver ingen
omfattande kartgallring men man får se till att frukterna har plats
att växa. Signe Tillisch passar bäst att ympa på
starkväxande grundstam.
Äpplet
är stort, symmetriskt och välbyggt. Tyvärr misspryds
det ofta av svarta skorvfläckar. Signe Tillisch har en ledsam
benägenhet för svampsjukdomen skorv. Det enda vi kan
göra är att beskära trädet varje år
så att bladverket hålls någorlunda glest och
trädet torkar snabbt efter ett regn. Ytliga skorvfläckar
avlägsnas vid skalning och påverkar inte smaken. Skorv kan
dock sätta ned fruktens hållbarhet.
Plockas
från slutet av september och kan förvaras till december.
Främst är detta ett underbart ätäpple men
frukten kan också användas vid bakning och matlagning.
Signe Tillisch ger ett gott, gult äppelmos som har en trevlig,
inte helt slät konsistens.
Blomningen
är sen; blekgrönrosa knoppar följs av blommor
som har medelstora, mycket lätt kupade, rundade, vita kronblad
med blekrosa utsida.
Pollineras
av bland andra Brunnsäpple, Cellini, Cortland, Cox Orange,
Cox Pomona, James Grieve, Filippa, Golden Noble, Gul Richard,
Lobo, Ringstad, Stenbock, Transparente de Croncels och Åkerö.
Zon I–IV.
Texten
är hämtad ur 100 älskade äpplen av
Görel Kristina Näslund utgiven år 2002 på
bokförlaget Kärnhuset.
29
augusti Hampus har namnsdag.
Han får ett glas god, kall äppeldricka med ingefära
i trädgården.
Äppeldricka med ingefära
6 glas
2 dl vatten
2 bitar ingefära
1 liter äppelmust
saft av 1 citron
Slå
vattnet i en kastrull och koka med ingefäran under lock
i 15 minuter.
Blanda i must och citronsaft. Drycken kan även serveras
avkyld med isbitar.
Observera!
Ingefärsbitarna kan användas en gång till.
Receptet
är hämtat ur Äppelbok av Görel Kristina
Näslund utgiven år 2000 på bokförlaget
Kärnhuset.
Äpplet Hampus
Hampus är ett äpple med ett starkt fäste i östra
Sverige. Säg Hampus till en äldre sörmlänning
och ögonen blir blanka. Hampus är barndomsäpplet,
lagom stort för en barnhand att gripa om, läckert som
en karamell. Bakgrunden är inte känd. Olof Eneroth
menade att äpplet antagligen förts till Sverige från
Frankrike eller Holland av en Michael Ehrenborg som 1746 gick
i holländsk krigstjänst och 1759 återvände
till sin gård Hofdala i Skåne. Andra har lutat åt att
det är ett från början svenskt äpple.
Melon
och Åkerö, och även Gravensteiner om det undgår
vinterdöden, kan bli pampiga gamla träd men inte Hampus.
Trädets växtlighet är oberäknelig, skriver
Carl G Dahl. Hampus växer kraftigt de första åren
och sedan saktar tillväxten av, blir svag och oregelbunden.
Man måste piska på – beskära och gödsla
duktigt – för att få fart på trädet.
Hampus må vara klent till växten men det är härdigt
och motståndskraftigt mot sjukdomar. Trädet börjar
tidigt att bära och ger sedan goda skördar.
Äpplena
mognar från slutet av augusti och plockas efterhand som
de bleknar från mörkgrönt till ljusare gröngult
med rodnande solkind. Hållbarheten är ingen –
Hampus ska njutas i nyplockat skick. Äpplet är rätt
litet, plattrunt, med tjockt skal som stannar i munnen. Köttet
är gulgrönvitt, fint, mört, saftigt, smältande
och delikat i smaken. En familj med äldre och yngre finsmakare
väljer ut ett soligt hörn och planterar ett Hampusträd.
Har man inte plats för sådan extravagans, kan man
kanske ympa in Hampus i ett befintligt äppelträd.
Blomningen
är tidig; blommorna har medelstora, skedformade vita kronblad
med blekrosaådrig utsida.
Pollineras
av bland andra Gyllenkroks Astrakan, Oranie och Transparente
Blanche.
Zon II–IV.
Texten
är hämtad ur 100 älskade äpplen av
Görel Kristina Näslund utgiven år 2002 på
bokförlaget Kärnhuset.
tillbaka till almanackan