2 augusti Karin har namnsdag.
Karin Schneider är en mutant av Ingrid Marie som uppkom omkring 1940 hos H. Schneider, Falster. Den kallas numera oftast Röd Ingrid Marie.

8 augusti Sylvia har namnsdag.
Och just den här dagen mognar äpplet Sylvia i Skåne. Bjud Sylvia på middag med äppelfisk i dag.

Äppelfisk
2–3 portioner

300 g djupfryst torsk
2 syrliga äpplen
1 msk smör
1/2–1 tsk curry
1 msk hackad gul lök
3/4 tsk salt
1 dl créme fraiche
1/2 dl grönsaksbuljong eller vatten

Skär fisken i 1 cm tjocka skivor. Låt dem halvtina.
Skala äpplena och skär dem i klyftor.

Hetta upp smöret i en gryta med låga kanter. Låt curry och lök fräsa i smöret ett par minuter.
Lägg ned fisken och äppelklyftorna. Salta.
Rör ned créme fraiche och buljong.
Hetta upp och låt puttra under lock i 8–10 minuter eller tills fisk och äpple är kokta. Smaka av. Strö gärna finklippt persilja över rätten.

Receptet är hämtat ur Äpplebok av Görel Kristina Näslund utgiven år 1985 på bokförlaget Rabén & Sjögren.

Äpplet Sylvia
När dagarna blir kortare i augusti är vi många som längtar, längtar efter att få sätta tänderna i det första äpplet. Sylvia kan vara en sort för oss. Äpplet är frukten av en korsning mellan Gyllenkroks Astrakan och Worcester Parmän som gjordes 1945 för växtförädlingsinstitutet Balsgårds räkning sedan yrkesodlarna hade uttryckt ett behov av en ny tidig sommarsort. År 1956 kunde man konstatera att frukten mognade mycket tidigt, hade ett fast kött och smakade bra. Efter flera års provodling på Balsgård, Alnarp och andra platser släpptes den nya sorten på marknaden 1973 samtidigt med Aroma.

Medan Aroma har blivit ett populärt äpple såväl i villaträdgårdarna som i butikerna är Sylvia en mer okänd sort. Det är synd för Sylvia är både vacker och välsmakande. Trädet är ganska svagväxande och har, om det lämnas åt sig själv, ett litet upprätt växtsätt. Det bär varje år jämna, inte alltför rika skördar. Träd och frukt har god motståndskraft mot sjukdomar. En nackdel är att äpplena sitter löst på grenen vid mognad.

Det rödstrimmiga äpplet är medelstort och har en vacker, konisk form utan åsar. Köttet är fast, fint med god arom och betydande sötma som balanseras av en liten syra. Sylvia är ett ätäpple som också kan användas i köket och ger ett utmärkt mos. Hållbarheten är kort men längre än för Transparente Blanche.

Blomningen är tidig till medeltidig; rosa knoppar följs av blommor som har ganska stora, kupiga, vita kronblad med blekrosaådrig utsida.

Pollineras av bland andra Alice, Cortland, James Grieve, Katja. Maglemer, Mio, Oranie, Sävstaholm,Transparente Blanche och Wealthy.

Zon I–IV.

Texten är hämtad ur 100 älskade äpplen av Görel Kristina Näslund utgiven år 2002 på bokförlaget Kärnhuset.

23 augusti Signe har namnsdag.
Äpplet Signe Tillisch är inte moget då men det finns andra äpplen som man kan använda för att laga äppelplättar.

Äppelplättar
4 portioner

När man gräddar äppelplättar, ska man då lägga i äppelskivorna först och slå smeten ovanpå? Eller slå i smeten och sedan trycka ned äppelskivorna? Olika kokboksförfattare ger olika råd, man kan göra som man behagar.

2 ägg
4 dl mjölk
1 dl grahamsmjöl
1 dl vetemjöl
1 kryddmått salt
2 msk smält smör
4 äpplen

Vispa samman ägg, 2 dl mjölk, allt mjöl och salt till en slät smet i en rundbottnad skål. Vispa sedan i resterande mjölk och smält smör.
Skala äpplena och ta ur kärnhuset. Skär äpplena i 1/2 cm tjocka skivor.

Lägg litet smör i plättlaggen och hetta upp den.
Doppa äppelskivorna i smeten med hjälp av en gaffel och lägg en skiva i varje rundel. Slå cirka 1 msk smet på varje skiva.
Grädda 1 minut, vänd plättarna och grädda ytterligare 1/2 minut. Värmen ska vara rätt hög. Fortsätt så tills smeten tar slut.
Servera plättarna nygräddade med kanel och socker eller kanel och honung.

Receptet är hämtat ur Äppelbok av Görel Kristina Näslund utgiven år 2000 på bokförlaget Kärnhuset.

Äpplet Signe Tillisch
Signe Tillisch är mångas älsklingsäpple. Det kommer från Danmark, dock är det hos oss, på litet nordligare breddgrader, som frukten till fullo utvecklar sin fina, lätt nötaktiga smak och härliga saftighet. Signe Tillisch var dotter till kammarherre och häradsfogde Tillisch i Bjerre nära Horsens i Danmark. Men om hennes far gjorde denna kärnsådd år 1866 som C Matthiesen påstår i Dansk Frugt från 1913 eller om den gjordes av länsgreven August Rantzau på slottet Rosenvold vid Vejle Fjord – uppgift i Gartner-Tidende 1936 från trädgårdsmästare Valdemar Christensen som hade varit anställd på Rosenvold – är ovisst. I det senare fallet skulle kärnorna ha kommit från sagde kammarherre Tillisch. I Sverige har sorten troligen planterats sedan 1890-talet.

Signe Tillisch blir ett vackert, rätt stort träd med bred krona. Bör planteras i lätt, väldränerad jord, på soligt ställe, om frukterna ska utvecklas fint. Gödsla sparsamt och inte förrän efter att trädet har börjat bära frukt. Kräver ingen omfattande kartgallring men man får se till att frukterna har plats att växa. Signe Tillisch passar bäst att ympa på starkväxande grundstam.

Äpplet är stort, symmetriskt och välbyggt. Tyvärr misspryds det ofta av svarta skorvfläckar. Signe Tillisch har en ledsam benägenhet för svampsjukdomen skorv. Det enda vi kan göra är att beskära trädet varje år så att bladverket hålls någorlunda glest och trädet torkar snabbt efter ett regn. Ytliga skorvfläckar avlägsnas vid skalning och påverkar inte smaken. Skorv kan dock sätta ned fruktens hållbarhet.

Plockas från slutet av september och kan förvaras till december. Främst är detta ett underbart ätäpple men frukten kan också användas vid bakning och matlagning. Signe Tillisch ger ett gott, gult äppelmos som har en trevlig, inte helt slät konsistens.

Blomningen är sen; blekgrönrosa knoppar följs av blommor som har medelstora, mycket lätt kupade, rundade, vita kronblad med blekrosa utsida.

Pollineras av bland andra Brunnsäpple, Cellini, Cortland, Cox Orange, Cox Pomona, James Grieve, Filippa, Golden Noble, Gul Richard, Lobo, Ringstad, Stenbock, Transparente de Croncels och Åkerö.

Zon I–IV.

Texten är hämtad ur 100 älskade äpplen av Görel Kristina Näslund utgiven år 2002 på bokförlaget Kärnhuset.

29 augusti Hampus har namnsdag.
Han får ett glas god, kall äppeldricka med ingefära i trädgården.

Äppeldricka med ingefära
6 glas

2 dl vatten
2 bitar ingefära
1 liter äppelmust
saft av 1 citron

Slå vattnet i en kastrull och koka med ingefäran under lock i 15 minuter.
Blanda i must och citronsaft. Drycken kan även serveras avkyld med isbitar.

Observera! Ingefärsbitarna kan användas en gång till.

Receptet är hämtat ur Äppelbok av Görel Kristina Näslund utgiven år 2000 på bokförlaget Kärnhuset.

Äpplet Hampus
Hampus är ett äpple med ett starkt fäste i östra Sverige. Säg Hampus till en äldre sörmlänning och ögonen blir blanka. Hampus är barndomsäpplet, lagom stort för en barnhand att gripa om, läckert som en karamell. Bakgrunden är inte känd. Olof Eneroth menade att äpplet antagligen förts till Sverige från Frankrike eller Holland av en Michael Ehrenborg som 1746 gick i holländsk krigstjänst och 1759 återvände till sin gård Hofdala i Skåne. Andra har lutat åt att det är ett från början svenskt äpple.

Melon och Åkerö, och även Gravensteiner om det undgår vinterdöden, kan bli pampiga gamla träd men inte Hampus. Trädets växtlighet är oberäknelig, skriver Carl G Dahl. Hampus växer kraftigt de första åren och sedan saktar tillväxten av, blir svag och oregelbunden. Man måste piska på – beskära och gödsla duktigt – för att få fart på trädet. Hampus må vara klent till växten men det är härdigt och motståndskraftigt mot sjukdomar. Trädet börjar tidigt att bära och ger sedan goda skördar.

Äpplena mognar från slutet av augusti och plockas efterhand som de bleknar från mörkgrönt till ljusare gröngult med rodnande solkind. Hållbarheten är ingen – Hampus ska njutas i nyplockat skick. Äpplet är rätt litet, plattrunt, med tjockt skal som stannar i munnen. Köttet är gulgrönvitt, fint, mört, saftigt, smältande och delikat i smaken. En familj med äldre och yngre finsmakare väljer ut ett soligt hörn och planterar ett Hampusträd. Har man inte plats för sådan extravagans, kan man kanske ympa in Hampus i ett befintligt äppelträd.

Blomningen är tidig; blommorna har medelstora, skedformade vita kronblad med blekrosaådrig utsida.

Pollineras av bland andra Gyllenkroks Astrakan, Oranie och Transparente Blanche.

Zon II–IV.

Texten är hämtad ur 100 älskade äpplen av Görel Kristina Näslund utgiven år 2002 på bokförlaget Kärnhuset.

 

tillbaka till almanackan