2008
Nyårsdagen 2009 Du glömde väl inte att äta ett äpple det första du gjorde i morse? Det förebygger sjukdom under det nya året, trodde man förr i södra Sverige. Det är hur som helst alltid bra att äta äpplen, på nyårsdagen och alla andra dagar. Gott nytt år! Måndag 29 december 2008 Blev intervjuad av en journalist i dag om ämnet humor. Tycker du att vi efter IQ och EQ också borde tala om HQ? frågade journalisten. Naturligtvis är det dags att tala om HQ. För det är ju så att alla med högt HQ har lättare att umgås med människor, klarar sig bättre från att drabbas av stressrelaterade sjudomar och är bättre på problemlösning. Varje betyg från en arbetsplats borde innehålla en passus om personens HQ. Och varje testbatteri som används för att ta reda om en kandidat har den lämpliga personligheten för ett visst jobb borde innehålla frågor som fastställer kandidaternas HQ. Juldagen Tog en motionsrunda i skymningen längs Strandpromenaden i Sigtuna. Vid ett hus lyste det vackert från en islykta. Alla vet hur en snöbollslykta ser ut: man lägger snöbollar på varandra i ring efter ring och ställer ett ljus inuti. För att göra islyktan hade man knackat isflak ur Mälaren tre meter bort -- isflak som alla var av olika storlek och fason men ungefär 20 x 30 cm stora -- och lagt dem på varandra runt ett stort värmeljus till ett torn som var cirka 60 cm högt och lika brett (nedtill var tornet lite bredare än upptill). Så kallt som det är nu kan den fina islyktan stå länge och glädja alla förbipromenerande. Julafton Så där, efter ett par timmars arbete på morgonen är julen roddad och jag njuter: de två vita änglarna står i fönstret som de ska, mosters julkrubba står uppsatt, trappräcket är dekorerat med hängande äpplen, tomtar och smällkarameller, juldukarna på plats, kulor i silver och guld pryder takfönstret ovanför läshörnan och risgrynsgröten står i ugnen. Vacker julmusik på P2. God jul alla! Söndag 21 december Gissa vem som är ansiktsblind? Horace Engdahl. Han är intervjuad i dagens Svenska Dagbladet. På frågan om vad han är rent usel på svarar den ständige sekreteraren (som inte ska vara sekreterare så länge till): att komma ihåg ansikten. Frågan är om inte Cecilia Hagen också är prosopagnostiker. Hon skriver i sin nya bok om den gången hon var på en middag i anslutning till bokmässan i Göteborg och först talade entusiastiskt med Margareta Ranelid på engelska i tron att hon stod inför den amerikanska författaren Karen Joy Fowler. För att sedan raskt trampa i klaveret en gång till genom att kasta sig i ett samtal med Håkan Nesser som visade sig vara Claes Hylinger. Då hade hon tidigare träffat såväl Margareta Ranelid som Håkan Nesser.
Fredag 20 december Flera nya ord har uppstått som en följd av finanskrisen. Staycation har dykt upp, betyder billig semester hemmavid. På svenska blir det hemester, hörde jag i radioprogrammet Spanarna i dag. Jag ska ha hemester till sommaren, ska du också det? Nyss använde man i New York Times ordet Americation som betyder ”semester hemma i USA”. Den svenska motsvarigheten måste bli svemester, tycker jag.
Fredag 12 december Läste ut Kulla-Gulla stretar vidare av Cecilia Hagen. Det handlar om livet för kvinnor som är 60-plus. Vi är inte åldrade, bara livserfarna och mycket kloka. Hagen erkänner att hon har lätt att märka ord när folk talar eller skriver. Så är det med mig också. På sidan 312, i ett avsnitt som diskuterar om kvinnor blir snällare eller elakare med åren, står det ”Bara man är medveten om att man kan bli ett förgrämt gammalt surkart, går det förhoppningsvis att undvika”. När jag skriver av meningen grönfärgar datorn ordet ett. Med all rätt ifrågasätter den ordvalet. För Cecilia, det heter ju en kart, inte ett kart. Men det verkar vara vanligt just bland stockholmare att göra fel på det här ordet, jag har stött på det förr.
Onsdag 10 december Var inne i en herrekipering för några dagar sedan för att köpa en julklapp och den unge manlige expediten komplimenterade mig för min nya gröna duffel. Han går också i duffel. Vi enades om att visste bara människor att detta är världens bekvämaste plagg så skulle alla gå klädda i det. Men jag hade inte behövt köpa en ny duffel. I går var jag inne i en annan affär iför min gamla blå duffel (som får hänga med till vardagsbruk ett tag till sedan jag har reparerat den lite)). Då kom det fram en medelålders dam och gav mig en komplimang! Man ser att det är en äkta Gloverall, sa hon. Hon och jag var överens om att inget går upp mot en klassisk duffel in British tradition: varm, vindtät, tålig, håller att slita på.
Måndag 8 december Vill du läsa en rolig bok under julen, önska dig Drottningen vänder blad av Alan Bennett till julklapp. Den engelska drottningen lånar en bok i en bokbuss -- det är mer eller mindre hennes första bok -- och läsupplevelsen startar en utveckling hos henne. Hon blir läsberoende. Snart kan hon vinka och läsa samtidigt. Och snart förändras hennes liv totalt…
Söndag 7 december En dag i september träffade jag Mingus som är en liten söt Welsh terrier. Matte berättade att Mingus har en egenhet, han är mycket svartsjuk. När de två går ut och går och matte stannar för att tala med en bekant på gatan, ja då går Mingus hem. Och när matten sitter i favoritfåtöljen och myser med Mingus i knät och hennes mamma ringer ett långt, trevligt samtal -- då går Mingus och gömmer sig under soffan. Han tål inte att någon annan kräver mattes uppmärksamhet. Men inte kan hundar känna en så komplex känsla som svartsjuka? Svartsjuka förutsätter en stark självuppfattning. Att hundar skulle ha det går emot allt som psykologer och djurexperter har lärt sig. Men dr Friedrike Range vid neurobiologiavdelningen, Wiens universitet, har visat i en studie att hundar kan fyllas av intensiv svartsjuka. Och en djurpsykolog vid University of Portsmouth intygar att hundägare ofta rapporterar svartsjukt beteende hos sina hundar. Om matte till exempel kommer hem med en ny kärlek, det brukar hundar inte gilla.
Tisdag 25 november Här är några skämt som jag hittade på internet: Farfar började gå en mil varje dag när han fyllde 70. Nu är han 77 och vi har ingen aning om var han är. Jag gillar långa promenader. Särskilt när folk som jag inte gillar tar dem. Och så en på engelska: If you are going to try cross-country skiing, start with a small country.
Söndag 23 november Varje år utser Oxford American Dictionary Årets Ord. Bland årets finalister hittar vi moofer, en mobile out-of-office worker som arbetar utanför kontoret med hjälp av modern teknik, topless meeting som betyder sammanträde där deltagarna är förbjudna att använda sin laptop och frugalista, en person lever ett frugalt liv men klär sig moderiktigt genom att handla second hand. Just nu får jag beröm från alla håll för en lite märkvärdig blå kofta (Tulchan) som måste ha kostat en förmögenhet som ny men som jag köpte billigt på Myrorna. Ja, man behöver vara en frugalista i tider som dessa. I tävlingen om årets ord vann hypermiling som betyder att köra bil på ett vettigt sätt som spar bensin. Detta läser jag i engelsmannens Michael Quinions roliga nyhetsblad om ord som alla kan prenumerera på, se www.worldwidewords.org
Lördag 22 november Det har inte blivit av för mig att baka vetebröd så ofta men idag gjorde jag det. Resultatet blev ovanligt bra (det skulle ha blivit saffransbröd om jag inte två gånger hade glömt att köpa saffran) men så följde jag senaste rön som säger att man inte ska smälta smöret utan bara låta det bli rumsvarmt och sedan blanda det med mjölk, jäst, socker, salt och mjöl. Att använda den speciella jästen för söta degar gör också stor skillnad. En sak till, man behöver inte göra storbak på 5 dl mjölk. Ett mindre bak på halva mängden mjölk är mer hanterligt och går fortare. Framöver kommer jag att baka lite oftare.
Fredag 21 november Fick en bok från Polen i dag. Titeln är O Zimie och kanske betyder det På vintern. Det handlar om den polska utgåvan av min barnbok Lilla vinterboken. Jag lär mig att snö heter snieg på polska (med ett `ovanför s). Förra året kom samma bok på japanska.
Torsdag 20 november Epikuros var en grekisk filosof som också blivit känd som finsmakare (341-270 f Kr). Men gissa vad han själv tyckte mest om att äta? Den högsta njutningen, sa han, är att långsamt äta en kålrot. Detta intressanta faktum snappade jag upp i går kväll när professor Eva-Carin Gerö talade om grekisk kultur på Medelhavsmuseet. Hon har tidigare i år kommit ut med den intressanta och personligt skrivna boken Grekiska. Språket, kulturen, myterna.
Tisdag 18 november I dag fyller Musse Pigg år. Den lilla musen har roat oss i 80 år nu. Disneybolaget slår inte på trumman för sin 80-åring -- man tvekar att betona jubileet för att inte skrämma bort ungdomliga fans – men vi andra ska förstås äta födelsedagstårta. Walt Disney ville först kalla sin mus för Mortimer men hans fru Lilian stod på sig, Micky lät så mycket piggare än Mortimer. Walt Disney inspirerades av en älskad mus som han hade haft som husdjur på sina föräldrars bondgård och av samtidens största skådespelare Charlie Chaplin när han skapade sin mus: en liten kille som gör så gott han kan.
Söndag 2 november Dagens ord: Äppelfobi. Anders Bagge berättar i Svenska Dagbladet i dag att han har äppelfobi, han ryser i hela kroppen om någon äter ett äpple. Stackars man. Varje höst måste vara ett helvete för honom. Men tack och lov kan han själv njuta av äpplen. Någon fobi mot frukten är det alltså inte fråga om utan mer ett stort obehag som uppstår vid andras tuggande på äpplen. Själv har jag svårt för ljudet som uppstår när någon drar i sina knogar. Man kan hamna vid en knogdragare på pendeltåget. Om personen ser snäll ut ber jag honom sluta (det är alltid en kille), annars byter jag plats. Lördag 1 november Tittade på tv-programmet Gokväll för att det utlovades innehålla Povel Ramel-melodier. Monika Dominique var med i programmet och hade bjudit in gäster till en fiktiv middag. En av gästerna var Ingrid Sjöstrand och jag förstår precis varför hon blev bjuden. Ingrid är en begåvad författare med miljöengagemang och ett stort mått av humor. Och hon älskar Skåne där hon länge har haft sitt sommarställe. Jag har nyss läst hennes nyaste bok Skånes somrar ila där hon berättar om sitt sommarliv. En underbar bok med många skarpa iakttagelser och intressanta ordvändningar. Läsaren vill genast åka till Skåne och möta landskapet.
Fredag 31 oktober Ingenstans i världen har advokater en så stor betydelse som i USA. Där sågs de en gång med vördnad som ”the pillars of the establishment”. I ett land där snart sagt alla stämmer varandra behövs det många lagvrängare och USA hyser 70 procent av världens advokatkår. Nu har det skett en omsvängning. Sedan 1980-talet varit populärt att berätta advokathistorier som går ut på att advokater är giriga, opålitliga och förtjänar att dö. Vågen av amerikanska advokatskämt går under namnet lawyer bashing. Det kan närmast översättas med advokatprygel. Varför blir inte advokater i Europa pryglade på samma sätt? Kanske för att de inte är lika penninggalna, långsamma och opålitliga som sina amerikanska kolleger? Men en svensk som någon gång har tvingats anlita en advokat skrattar rått åt de här skämten. -- Du är en bluff, skrek klienten till sin advokat. Du är en lurendrejare! Du låter mitt fall dra ut på tiden och du blir rik bara på mig! -- Det är också ett sätt att visa tacksamhet. Och precis som jag har uppkallat min nya yacht efter dig, sa den kränkte advokaten. En advokat körde sin stora BMW medan han sjöng högt: Jag älskar min BMW, jag älskar min BMW! Då brakade han in i ett träd. Advokaten klarade sig men bilen blev ett vrak. -- Min BMW, min BMW, grät advokaten. En god medmänniska stannade sin bil och klev ur. -- Ni blöder, sa han. Och ena armen är bortsliten! -- Min Rolex, min Rolex, ropade den förfärade advokaten. Men en del skämt är väl makabra: --Vad är skillnaden mellan en död orm och en död advokat på vägen? --Det är bromsspår framför ormen. --Vad är den idealiska vikten för en advokat? --Ett och ett halvt kilo inklusive urnan.
Torsdag 30 oktober Är du kvinna och vill göra intryck på någon av det motsatta könet? Kom ihåg att klä dig i rött. Forskare vid Rochester University i New York har visat att kvinnor som klär sig i rött uppfattas som vackrare och mer attraktiva än andra. Forskarna förklarar det med att män fortfarande styrs av primitiva impulser som får dem att associera rött till brunst och tillgänglighet för parning.
Onsdag 29 oktober Birgit Nilsson hade rätt. Äppelte, torkade äpplen och färska äppelklyftor. Det hjälper faktiskt. Det onda i halsen är borta. Nu är jag snuvig istället, det är lättare att stå ut med.
Tisdag 28 oktober Vaknade med ont i halsen. Mindes att Birgit Nilsson i en intervju en gång berättade att äpplen är ett bra botemedel. Äpplen har jag gott om.
Måndag 27 oktober Var med i programmet Efter 10 på TV4 tillsammans med Marianne Ahrne. Vi hade kommit för att tala ansiktsblindhet med programledaren Malou von Sievers. Mariannes trevliga hund Moses var med också. Marianne kan lätt skilja på flera hundar av samma sort och färg men hon känner aldrig igen hussarna och mattarna utan sina hundar. Efter vårt inslag i programmet skulle vi chatta med tittarna. Det bara haglade in frågor av alla möjliga slag. Roligt med den kontakten med tv-tittarna. Hade turen att träffa förläggaren Dorotea Bromberg i det fikarum man sitter i före sändning. Hon var där för att tala om aktuella böcker i programmet. Tänk, hon har också svårigheter att känna igen ansikten. Kära läsare: Bli inte sårad när vi inte hälsar. Alla vi som är ansiktsblinda är otroligt trevliga och vi älskar våra medmänniskor innerligt men vårt glömma-nylle-syndrom gör oss oförmögna att alltid känna igen bekanta ansikten.
Lördag 25 oktober Jag tror att människan mår bra av att gunga i en gungstol en stund varje dag. Jag gör det i alla fall och har länge längtat efter en gungmöbel. För en vecka sedan såg jag en handskriven lapp i livsmedelsbutiken om att ”gungstol säljes billigt på grund av flyttning”. Ringde direkt och är nu ägare till en trevlig bekväm röd gungstol. Där sitter jag en stund varje dag med händerna runt en mugg varmt kaffe. Aldrig tänker jag så snälla tankar om alla som då.
Fredag 24 oktober Warm people are happy people stod i en amerikansk reklamkampanj för några år sedan. Det verkar också vara sant. Forskare vid Yale University har funnit att hur varm du är har en direkt koppling till hur du mår och hur trevlig du är mot andra människor. Folk som håller händerna om en kopp varmt kaffe är mer generösa mot andra människor än människor som håller i ett glas iced coffee. Vad lär vi av detta inför den kommande vintern? Kanske att det är bra att alltid vara varmt klädd och dricka varma drycker. Det höjer vår sinnesstämning, vi beter oss på ett snällare sätt mot andra människor och vi blir mer nöjda med oss själva.
Fredag 10 oktober Har köpt mig en grön duffel, den gamla blå nöttes ut förra säsongen. (Varför går inte alla människor i duffel? När det är världens bekvämaste plagg?) Läser att den första duffeln tillverkades i England 1890. Ordet duffel kommer av ett tätt, filtartat, vädertåligt ylletyg uppkallat efter den belgiska staden Duffel där tyget började tillverkas på 1600-talet.
Torsdag 9 oktober Har tidigare berättat att jag skriver på en pomologi och att jag hoppas vara färdig till jul. Men på förekommen anledning måste jag tillägga att det inte betyder att boken är i handeln då! Den måste tryckas också och det tar tid. Kanske kan den finnas på marknaden till julen 2009.
Onsdag 1 oktober Jag är förstås inte alls hypokondriker, inte det minsta, det är bara vad andra människor påstår. Men på sista tiden har jag oroat mig för att lida av grön starr. Det var en väninna son berättade att hon tog ögondroppar mot grön starr och ett symtom på sjukdomen är ljuskänslighet. Jag är ljuskänslig och måste ha solglasögon både när jag vistas utomhus och när jag sitter hos tandläkaren. Eftersom optikern hade skickat mig en påminnelse om synkontroll bokade jag tid och gick iväg med oro i sinnet. Men tänk, jag hade inte grön starr. Och inte grå starr heller. Jag inte ens behövde nya glasögon! Vissa människor är mer ljuskänsliga än andra, sa den unga optikern. Hennes mamma går med solglasögon hela tiden.
Fredag 26 september Alla vi som älskar Alice i underlandet har något att se fram emot: våren 2010 kommer en filmatisering av boken med Johnny Depp som den galne hattmakaren och Wasikowska, en 18-årig australisk flicka, som Alice. Sitt inte för länge framför datorn, det kan förstöra synen. Läser jag i The Daily Telegraph. Vanligtvis blinkar människan 15 gånger i minuten. Framför datorn kan den siffran gå ned till 5 och det är inte bra alls. Det kan leda till ”torra ögon” som i sin tur kan leda till infektioner -- man förlorar en del av sitt naturliga infektionsskydd -- och sämre syn. Datormänniskor går mycket till ögonläkare än andra. Vad kan man göra om man har ett jobb som varje dag kräver flera timmar framför datorn? Drick mycket vatten, är forskarnas råd. Vatten hjälper till att hålla ögonen fuktiga. I samma tidning läser jag om en smärre revolution i England. Efter nästan 800 år har engelsmännen ändrat en lag som reglerar brödbakning. Ända sedan 1266 har bagare inte varit tillåtna att baka bröd i andra storlekar än 400 g eller ”multiples thereof” (med undantag för små bullar). Bröd fick alltså väga 400 g, 800 g eller 1200 g och bagerierna fick ofta besök av särskilda inspektörer som kontrollerade efterlevnaden. Det är förstås EU som har ställt till det och fått mått- och viktmyndigheten att ändra på gamla fina lagar. Minns du Twiggy? Den smala, smala unga modellen med de stora ögonen? Hon har fyllt 59 och är inte så smal längre. Men hon ser glamorös ut på bilden i The Daily Telegraph där hon figurerar med anledning av att hon kommit med en ny bok A Guide to Looking and Feeling Fabulous after Forty. Ett av hennes knep är att sitta med en påse frusna ärter mot ögonen medan hon äter frukost för att ta ned den svullnad runt ögonen som uppstår på natten. När hon bor på hotell använder hon en liten burk från rummets kylskåp för samma effekt. Och hon låter sig aldrig fotograferas förrän efter lunch.….. En gång 1966 hamnade jag i ett amerikanskt underhållningsprogram och fick frågan: Hur man ser vad som är fram och bak på Twiggy? Jag hade hört det här skämtet förr och kunde svaret: Man tittar på skorna.
Tisdag 23 september Det är farligt att äta svamp som man inte är säker på. I dagens nummer av The Times står att författaren Nicholas Evans -- som skrev The Horse Whisperer --- tillsammans med sin fru Charlotte, hennes bror Sir Alistair Gordon-Cumming och hans fru Lousia plockade toppig giftspindelskivling för en månad sedan. De hade tur som inte dog men alla lider av mer eller mindre utslagen njurfunktion och det är osäkert om de kan bli bättre.
Mellan 1979 och 1993 blev 22 svenskar förgiftade av toppig giftspindelskivling och flera av dem tvingades till njurtransplantation.
Måndag 22 september Har tillbringat lördag och söndag på Brunnsvikens trädgård i Solna. Alla i Stockholm har massor med frukt på sina träd och alla kom till mig för att få sina sorter bestämda. Det blev en lång, lång kö, butiken hade aldrig tidigare varit så full med folk. Det är inte alltid lätt att bestämma äpplen, särskilt som många hade med sig bara en enda frukt. Man måste se fem frukter för att en riktigt säker bestämning. Nästa år kommer jag att kräva att det står i annonsen att alla ska ha med sig ett batteri av varje sort. Jag märkte också att de som kom med ett enda äpple hivade upp det ur byxfickan; efter ett par timmar i fickan glänser ett äpple till oigenkännlighet.
Onsdag 3 september När jag kom till USA 1965 gick det en tv-serie på lördagskvällarna som hette Get Smart. Den handlade om en tafflig agent utrustad med allehanda fiffiga apparater. Bland annat hade han en telefon i skosulan, minns jag. Det var en charmig, rolig serie som jag aldrig ville missa.
Nu har jag sett den nya filmen Get Smart. Den bygger på samma idé -- klantig agent får ibland en ljus idé -- och är en häftig parodi men innehåller mycket mera våld och biljakter än vad alla tv-programmen tillsammans gjorde. Men visst är det fortfarande roligt och upplösningen ärt oväntad.
Tisdag 2 september Om du funderar på att sätta ett nytt sommaräpple, varför inte välja Mantet. Jag suckar av välbehag varje gång jag sätter tänderna i en klyfta. Vackert rödstrimmig, väldoftande, saftig, luftig konsistens, höggradigt välsmakande. Det är enormt tillfredsställande att ha ett träd av sorten, särskilt sedan jag har upptäckt att jag kan koka mos av äpplena utan att skala dem först. Skalet är så tunt att det kokar sönder. Och moset blir underbart gott utan att sötas. Av min granne Britta har jag lärt att äppelmos är ett fint smörgåspålägg. Jag brukar äta två ostsmörgåsar på morgonen. Nu äter jag en rågbrödssmörgås med ost och en med mantetmos.
Måndag 1 september Har du smakat äpplet Disc? Eller äpplet Disco? Inte det. Men det har jag. Båda sorterna har jag mött på Coop Extra i Märsta. Kan undra om det är efter ett beslut från ledningen som butikspersonalen har börjat förkorta äppelnamnet Discovery eller om det är ett eget påhitt. Och varför inte. Själv förkortar jag Transparente Blanche till TB och Cox Pomona till CP och alla mina vänner och bekanta gör nu likadant.
Lördag 30 augusti Det är Sigtuna möte den här helgen när vuxna och barn i staden är klädda som människor var förr, på 1920-talet. Kul! Tant Grön, Tant Brun, Tant Gredelin och Farbror Blå kan man se spatsera omkring. Givetvis är den lilla svarta pudeln med.
Måndag 25 augusti Till Julita för att titta på äpplen. Sveriges Pomologiska Sällskap råkade ha styrelsemöte i norra flygeln och vi blev inbjudna på kaffe med medlemmarna. I norra flygeln vid Julita herrgård har jag övernattat många gånger under de år när jag först var bisittare åt Anton Nilsson och sedan övertog hans arbete med att bestämma på äpplen på Julita. Nu är det den duktige Rolf Eskilsson som övertagit det arbetet.
Söndag 24 augusti Åkte till Skokloster för att titta på äpplen. Där finns rätt många gamla träd, rester av den betydande fruktodling man drev en gång i tiden. Skoklosteräpplena hade högt anseende på torget i Uppsala under första halvan av 1900-talet. Man har också planterat nya träd vid slottet för kanske tio år sedan, det är roligt. Sent på eftermiddagen kunde vi lyssna på ett föredrag om Skoklosters kyrka som slottets intendent -- klädd i stilig, svart 1500-talsdräkt av sammet --höll för föreningen Skoklosters vänner.
Lördag 23 augusti Åkte till Morga naturreservat för att gå långpromenad. På vägen dit svängde vi in vid en loppis. Ett vackert treradigt halsband av magnetit blev mitt för inga pengar alls.
Torsdag 21 augusti Här är en aktuell skämtteckning från The New Yorker (21 juli): Två larver möts. Den ene säger: ”Vi har en lägenhet i ett äpple”. Tyvärr är det alldeles för många larver som flyttat in i mina Cox Orange-äpplen. De drar till sig äppelvecklare som inga andra. Även larver är finsmakare. De gör en bred gång genom äpplet som sedan drabbas av fruktmögel.
Onsdag 20 augusti Det är något särskilt med kuddar. Jag minns en skämtteckning i The New Yorker för något år sedan. Man ser en kvinna som visar en man runt i sitt vardagsrum. ”Meet my pillows” säger kvinnan där de står framför soffan. Ja, jag blir också glad om någon lägger märke till mina kuddar. Nyligen var det en annan kuddteckning i samma tidning. Den visar en dubbelsäng med enorma, överdimensionerade kuddar. En man säger till sin fru: ”Minns du förr när vi bara hade små kuddar?” Så är det ju. Vem har inte gradvis gått från små små broderade kuddar i soffan på 70-talet till tre gånger så stora kuddar, utan broderi.
Måndag 18 augusti När dagisbarnen gick förbi stolt bärandes på enorma svampparasoll förstod jag att det var dags att gå ut i min närliggande skog. Jag bärgade fina exemplar av champinjoner, Karl Johan, grynsopp och stolt fjällskivling. Den senare har en god ring som jag njuter rå ute skogen. Helstekta hattar av svampen blev det till middag.
Fredag 15 augusti Det finns vänliga människor. Vid strandpromenaden i Sigtuna i går hade en familj ställt ut en låda med Stor Klar Astrakan, Mälardalens Vitgylling och squash! Varsågod! hade man textat och jag plockade på mig.
Torsdag 14 augusti Har tagit hjälp av Norrköpings tidningar och Västervikstidningen för att försöka hitta Tryserums Kransäpple. Hoppas att deras efterlysningar ger resultat. Det vore roligt att få med det gamla äpplet i min pomologi. Arbetet går nu in på den femte hösten.
Söndagen 10 augusti Åt lunch på Rosersbergs slott. Hyggliga priser och man sitter vackert utomhus eller inne i Junoflygeln. Efter lunchen tog vi en långpromenad i området för att sedan återvända till slottet för kaffe och kaka. Rekommenderas.
Fredag 8 augusti Äppelsäsongen har börjat. Framför mig ligger mogna doftande Close och Gyllenkroks Astrakan. Men tyvärr måste jag var och varannan dag plocka ned Cox Orange angripna av äppelvecklare som är doftstyrda insekter och måtte lukta sig till det härliga äpplet.
Onsdaag 6 augusti Berättade för min gamle vän Karl Anjou i Vänersborg att jag har satt klätterrosor i fyra äppelträd. Han sa att det var ett bra sätt att bjuda in skorv och monilia i trädet. Aj, aj. Karl har förstås rätt, idén är inte så bra. Jag har handlat mot bättre vetande. Men till mitt försvar vill jag säga att detta är inga skrymmande bladrika rosor och fruktträden är kraftigt beskurna med långt mellan grenarna. Får se hur det går. I värsta fall får jag flytta rosorna om några år.
Tisdag 5 augusti Har bakat tekakor av skrädmjöl som jag köpte på Mårbacka för några dagar sedan. Brödet får en underbar, rund, nötig smak.
Måndag 4 augusti I går var jag på Sigtunahöjdens Kinafestival och lyssnade till intressanta föredrag av 1) syrsaexperten Lars Fredriksson och 2) professor Göran Malmquist. Kinesisk dans och musik fick vi också ta del av. Underbart roligt med den här satsningen som jag hoppas kommer tillbaka bästa år.
Lördag 2 augusti Har varit i Värmland för att se Bannlyst på Västanå teater. Föreställningen fick mindre bra kritik av Leif Zern i DN men jag tycker att man hade överfört Selma Lagerlöfs roman till teater på ett lysande sätt. Boken och pjäsen har många budskap: den vänder sig mot kriget, mot föreställningen att det skulle vara värre att äta en bit kött av en redan död människa i ett utsatt läge än att döda en människa -- är det inte den handlingen som ska väcka vår avsky? frågar Selma Lagerlöf -- och mot svartsjuka. Både Sophie Elkan och Valborg Olander, Selmas väninnor, tyckte mycket illa om boken Bannlyst och de fick henne att ändra slutet på boken (ändringen, som bestod i att huvudpersonen trots allt inte ätit människokött, finns inte med i pjäsen). Jag undrar om inte väninnornas avståndstagande mycket berodde på att romanen till stor del handlar om hur svårt det är att leva utsatt för svartsjuka. Valborg och Sophie var svårt svartsjuka på varandra och det plågade Selma Lagerlöf. Klagomål ett : Trist att man spelar musik samtidigt som skådespelarna talar. Vi är många som har problem med nedsatt hörsel och musiken dränker talet. Klagomål två: Nadja Mirmiran spelar Lotta Hedman med inlevelse men som västerbottning ger jag inte mycket för hennes teaternorrländska. Övernattade på Sillegården, ett utmärkt ställe med anor. Jag hann med ett bad i Fryken både fredag och lördag.
Söndag 27 juli I år får man gå ut och vattna sina fruktträd med jämna mellanrum. Torkan gör annars att äpplena faller. Mitt träd av sorten Gyllenkroks Astrakan drabbades tyvärr svårt av bladlöss i juni. Nu har de små äpplena som ett resultat blivit knottriga i skinnet.
Lördag 26 juli Man behöver inte klippa gräsmattan många gånger denna regnfattiga sommar men det händer ändå. Maj-Lis Pettersson varnade förra året för att lägga gräsklippet runt äppelträden. Gräsklippet kan göda trädet så mycket att grenarna inte mognar av (förvedas) som det ska på hösten och det betyder att trädet kan frysa. Frysskador i sin tur kan göra att trädet drabbas av kräfta. Jag har en rundel av jord intill varje äppelträd. Vid fyra av träden odlar jag klängrosor, vid ett träd purjolök och vid ett annat slätbladig persilja.
Fredag 25 juli Läser att Clark Olofson nekar till brott. Han nekade också till det narkotikabrott han fick 14 år för i Danmark i slutet av 1990-talet. Det är så man vill gråta att denne begåvade man har ägnat sitt liv åt brottslighet. Tänk om någon hade stött honom som barn och sagt till honom att var intelligent och borde studera, han kunde ha blivit vad som helst. En omtyckt fackföreningsledare kanske eller en uppskattad politiker. Istället använder han hela tiden sina ledartalanger på ett destruktivt sätt. Mina tankar går till hans tre unga söner i Belgien.
Torsdag 24 juli Så bra det är att ha två namnsdagar på året, då får man två tillfällen att baka tårta. I dag blev det prinsesstårta med grönt täcke. Sockerkakan bakade jag kvällen innan. Sedan var det bara att 1) koka vaniljkräm och 2) blanda mandelmassa med grön karamellfärg och kavla ut en kaka som jag gör till en rundel genom att lägga på en stor tallrik och skära runt den. Jag delar sockerkakan i tre delar och lägger ihop med hallonsylt mellan två bottnar och sedan vaniljkräm på dessa bottnar. På med den sista bottnen så att översidan ligger nedåt, det ger en trevlig mörk rand i tårtan. Jag lägger på mer vaniljkräm (eftersom jag inte gillar vispad grädde) och täcker med den gröna rundeln. Man är skyldig sig själv att gripa alla tillfällen att fira och njuta. Tänkt på att man kan fira såväl namnsdagsafton som namnsdag, födelsedagsafton och födelsedag?
Onsdag 23 juli Vill gärna rekommendera Timmarna av Michael Cunningham, en roman inspirerad av Mrs Dalloway av Virginia Woolf (har också blivit film). Timmarna handlar om tre kvinnor i tre olika tider: Virginia Woolf som just börjat skriva på sin nya roman och längtar till London (1923), Laura Brown, en olycklig hemmafru i Los Angeles som just läst Mrs Dalloway (1949) och ClarissaVaughan, bisexuell redaktör som förbereder en fest för Richard, bisexuell författare och f d älskare som är aidssjuk (1990-tal).
Tisdag 22 juli Är det så här våra kända politiker har det, sitter i den ena tv-soffan efter den andra samma dag? Klockan 6 i morse hämtades jag av en taxi för att vara med i Gomorron Sverige, TV 1, tillsammans med forskaren Niklas Långström från Karolinska Institutet. Sedan väntade en taxi för färd till TV4 och en intervju i Nyhetsmorgon tillsammans med journalisten Joanna Andrée. Båda gångerna var ämnet Clark Olofsson. Han heter numera Daniel Demuynck men som han sa till mig 2003 är Clark Olofsson hans artistnamn så det går bra att använda. Joanna hade träffat Clark för bara två veckor sedan på en restaurang vid Stureplan för en intervju för tidningen Misstänkt. Han hade då på ett övertygande sätt berättat om sitt nya hederliga liv och presenterat sin nya belgiska fästmö. Kan något få Clark Olofsson att bli en laglydig medborgare, frågade journalisterna? Jag vet inget som kan åstadkomma en omvändelse. Jag trivs med att göra brott, jag kan inte tänka mig ett vanligt jobb, sa han till mig i Nyborg-fängelset. Ett liv som ger honom de stora kickar han får av att planlägga och genomföra ett brott är svårt att säga adjö till. Vi talar i dag om flow vilket innebär att vissa sysslor -- till exempel att segla, spela schack, lösa korsord, klättra i berg -- kan göra en så uppslukad att man glömmer tid och rum. Att vara i flow är att möta en utmaning, bli ett med uppgiften, klara av den och därefter känna en stor tillfredsställelse. Även negativa beteenden kan ge flow och dit hör brottslig verksamhet. Taxin som tog mig hem kördes av en libanesisk chaufför som var trevlig och bjöd på gott kardemummakaffe i bilen. Man blandar påsen med bryggmalet kaffe med mald kardemumma och sedan lagar man kaffet som vanligt, sa chauffören. Får prova det.
Måndag 21juli Clark Olofsson som jag intervjuade i ett danskt fängelse 2003 för min bok ”Lär känna psykopaten” har gripits av polisen. Clark, nu 61 år, är misstänkt (tillsammans med ett gäng män som också de är i övre medelåldern) för grovt narkotikabrott. Ingen som känner honom och hans långa brottsliga karriär kan ha blivit förvånad. Polisen måste ha haft ögonen på Clark sedan han blev frisläppt 2005.
Lördagen 19 juli Tillbringade hela dagen i Mariefred. Gick en guidad tur i Gripsholms slott. Det känns alltid lika speciellt att trampa de golv som Gustav Vasa har gått på. Tittade upp mot kavaljersflygeln som Gustav III lät bygga och där jag faktiskt övernattade en gång sommaren 1957 när jag fick följa med Nils och Kajsa Tesch samt en grupp arkitekturstuderande till Gripsholm. I dag hyr man knappast ut rum där. Efteråt var det roligt att gå en promenad i den lilla staden med alla små gamla hus som hade prunkande blomlådor utanför så gott som varje fönster. På flera ställen var det loppis och jag kom över en snygg korg av ståltråd som gjord för att ha lök i. Hamilton Design heter en garnaffär på Storgatan i Mariefred som jag hade hört talas om och inte kunde låta bli att titta in i. Så många spännande garner och annorlunda plagg. Köpte garn och beskrivning till en kofta, nu får man se om jag förstår att följa beskrivningen.
Torsdag 17 juli Vet inte var jag läste eller hörde att spanska skogssniglar inte gillar kaffesump men jag har nu lagt ut det under några veckor kring mina heliotroper som hade fått stora hål i bladen och minsann, sniglarna verkar hålla sig borta. Kanske kommer de tillbaka när de vant sig vid lukten. Dagens fråga: Vi bor i södra Halland och har ett sommarfruktträd som nu börjar släppa mycket kart. Kan man använda karten till mos eller något annat? Svar: Jag tror nog att även i Halland är karten ännu lite för rik på syra och för hård för att vara bra till något. Stora, lätt omogna sommaräpplen kan man koka kräm av (men de kan knappast kallas kart längre). Det bästa ni kan göra nu är att samla ihop karten och lägga dem i komposten så kommer den till nytta. Obs! Det är bra att det faller lite kart så blir de återstående äpplena på trädet fullstora och goda.
Onsdag 16 juli Måste man inte lära känna en författare innan man vet om man vill läsa hennes böcker? I all fall är det så jag går till väga vad gäller Virginia Woolf. Mötte henne flera gånger i Michael Holroyds biografi över Lytton Strachey. (VW var förälskad i Lytton som en gång friade till henne. Hon tackade ja men ångrade sig nästa dag, till friarens stora lättnad). Jag har sedan läst Uncommon Arrangements, seven portraits of married life in London literary circles1910-1939 av Katie Roiphe, Virginia Woolf av Nigel Nicolson, Mrs Woolf and the Servants av Alison Light och Ögonblick av frihet, dagboksblad 1915-1941 av Virginia Woolf. Böckerna ger en bild av VW som begåvad och mycket känslig med en aldrig sinande fantasi. Skrev mycket – romaner, artiklar, recensioner. Talade mycket och skrattade på ett märkligt, lite tjutande sätt. Såg bra ut med en stilig profil men förstod sig inte på kläder, avskydde att handla och att prova kläder hos en sömmerska och gick därför alltid i samma kjol och samma tröja. En bekant sa om VW att hon såg ut som om man hade dragit henne baklänges genom en häck och hennes hem med väggarna målade i sjögrönt ska ha varit stökigt, dammigt och illaluktande. Men paret Woolf verkar ha haft ett gott äktenskap. VW var tillgiven sina vänner som hon träffade ständigt men hon hade också många bekanta som hon träffade ofta och kunde yttra sig mycket kritiskt om. Hon tyckte inte om främlingar och främlingar var alla som inte var engelsmän från hennes egen övre medelklass. Jag har sedan läst Mrs Dalloway av VirginiaWoolf och visst är det en bra bok. Den beskriver en enda dag i en engelsk överklasskvinnas liv. En av romanfigurerna är Septimus Warren Smith som blir sinnesjuk, kastar sig ut genom ett fönster och dör. VW använde sina egna erfarenheter av att vara galen. I ett brev till en god vän skrev hon: ”Jag kan försäkra dig om att galenskap är en fantastisk upplevelse och inte att förakta. I dess lava finner jag fortfarande det mesta jag skriver om. Allt kommer ur en med kraft, färdigt format och slutgiltigt, inte droppvis som när man är frisk. Och de sex månader jag var sängliggande lärde mig mycket om det man brukar kalla jaget. ”
Tisdag 15 juli Jag vet varför man aldrig ser långstjälkade gula näckrosor i vas. Tog med mig några hem från badet i morse och satte i vatten. Det tog bara någon timme så hade de kraftiga stjälkarna böjt sig mot jorden och liknade kokt spaghetti.
Måndag 14 juli I dag var jag på restaurang Blå Porten. Där är fint och vi är många som älskar stället, jag såg jazzsångerskan Rigmor Gustafsson bland gästerna. Men man får hålla i maten. En gäst satte ned sin bricka på bordet och gick sedan in för att hämta en servett. En fiskmås slog sig ned vid tallriken, slukade en gravlaxskiva och tog sedan en skiva till -- så stora gap de där fåglarna har! Vi som såg på var förbluffade/fascinerade/förstummade och när den mest handlingskraftiga medgästen kom sig för med att sjasa bort rövaren hade måsen redan lyft.
Söndag 13 juli Har sett Mamma Mia på Gröna Ladan i Sigtuna. En lättviktig, fartfylld, färgstark fars (som rymde lite smärta också) med många härliga sång- och dansnummer som jag skrattade åt hela vägen hem. Den är absolut sevärd om man vill ha en stunds avkoppling men jag kommer knappast att gå och se den igen. Gröna Ladan är en skön biosalong.
Lördag 12 juli På kalas hos trädgårdsjournalisten Ulla Hasselmark och hennes man Olle. Underbar mat serverad i en fantastisk trädgård. Hummersoppan lagad från scratch måste bara den ha tagit en dag att laga till……. Ulla gav mig ett skott av pelargonen Tomentosa som har betagande, tjocka, mintdoftande blad mjuka som öronen hos en hundvalp.
Fredag 11 juli Här är ett gott råd: spara kvittot när du köper rosor. Kopiera det för dagens kvitton vill gärna blekna bort och då har man ingen nytta av dem. Förra året köpte vi tre klängrosor för att placera vid varsitt frukträd som står på rad framför huset: rosa New Dawn, vita honungsrosen Lykkefund och vita Schnewittchen. Döm om vår förundran när Lykkefund visar sig blomma i rött. I går tog jag med mig en röd ros, ett blad, det gamla kvittot och den lapp som suttit fästad vid stammen på plantan. Med detta bevismaterial i handen fick jag Plantagen att ge mig en ros som förhoppningsvis är äkta Lykkefund och får ersätta den röda (som ska grävas upp och flyttas till ett mer undanskymt ställe vid foten av det goda sommaräpplet Mantet). Ska fråga någon rosexpert om vad denna röda ros kan heta. På Plantagen hade man ingen aning om vad man hade sålt till mig förra året.
Torsdag 10 juli Bjöd vänner på middag och tänkte överraska dem med hemvevad vaniljglass (på grädde, gulor, socker och vaniljstång efter recept från gamla Stora Kokboken) med jordgubbar som efterrätt. Vore roligt att använda vår gamla glassapparat Nordpol från Huskvarna igen, det är några år sedan sist. Men något måste ha gått fel. Glass ville det inte bli trots att alla hjälptes åt med att veva ihärdigt. Gästerna fick hålla till godo med svartprickig vaniljsås till jordgubbarna. Vi bjöd in till en föreställning, vi fick gästerna att agera, vi utlovade ett fantastiskt resultat. Och så blev det inget. En sann happening, som en av gästerna skrev till oss efteråt. Till nästa gång ska vi ha förfinat tekniken.
Onsdag 9 juli Det var inte konstigt att en liten hund flög på mig för en tid sedan. Små hundar är argare och bits mer än stora, visar en undersökning från University of Pennsylvania. Man har intervjuat 6 000 hundägare. Hussar och mattar med små jyckar är oftare med om att deras älsklingar attackerar människor och andra hundar. Taxarna är värst. En av fem taxar har bitit eller försökt bita en okänd person. En av tolv taxar har försökt bita sin ägare. De argaste hundarna är 1 tax, 2 chihuahua, 3 Jack Russell-terrier, 4 Akita (en japansk hundras), 5 Australian cattle dog, 6 pitbullterrier och 7 beagle.
Måndag 6 juli Så skönt att det regnar.
Lördag 5 juli Gallrade äppelkart. Det gör ont att plocka bort små, vackra, runda, friska Cox Orange men man måste om resterande äpplen ska nå full storlek och grenarna ska orka bära frukten.
Fredag 4 juli Det blir ett uselt blåbärsår. Bären är små och inte värda att man går ut med korgen. Torkan.
Torsdag 3 juli Också ginkgo, även kallat ankfotsträdet, finns som hon- och hanträd. Hoppas innerligt att det var ett hanträd som jag köpte förra året. Honträdet får frukter som liknar gröna körsbär och innehåller ett illaluktande ämne som påminner om gammal ost eller härsket smör. På Manhattan, där motståndare använder det mindre vackra ordet kräkträd, utgör gingko en tiondel av trädbeståndet och lukten av nedfallna bär i oktober får gatorna att lukta gamla spyor, läser jag i tidningen.
Onsdag 2 juli Asken är ett träd jag har varit bekant med länge och känner igen både med blad och utan. Men det är först nu i sommar som jag har lärt mig att det finns honträd och hanträd! Man känner igen honträden på deras knippen av vingfrukter. Nu tittar jag hela tiden efter pappaskar och mammaskar.
Tisdag 1 juli Lindarna har börjat blomma. Det är ungefär två veckor tidigare än förr.
Fredag 27 juni Skämtteckning ur ett nytt nummer av The NewYorker (Summer Fiction Issue) visar två kvinnor som sitter på golvet vid elden i en förhistorisk grotta. Den är nästan fullständigt täckt av målningar och man ser konstnären i färd med att göra en ny målning. Den ena kvinnan till den andra: --Vi måste flytta varje gång han har skrivit färdigt en roman.
Torsdag 26 juni Ställ aldrig ett par sandaler med plastsula på ett skogaller av järn. Järn är fiende till plast och får den att lösas upp. Det lärde jag mig på Nordiska Muséet i går. Plastsaker är snabbt förgängliga och muséet har alla möjliga svårigheter att bevara dem för eftervärlden. Berättade museipedagogen som visade den intressanta utställningen ”Masker”.
Måndag 23 juni I slutet av april fick jag en vacker gul orkidé (Phalaenopsis) med fyra stänglar och som den blommar. Men så sköter jag den också efter anvisningar från min vän Lave i pomologiska sällskapet: gödsla och vattna orkidén en gång i veckan. Blanda då en liter vatten med ytterst lite orkidégödning och ställ ned krukan i 5 minuter. Det överblivna gödselvattnet ger jag till någon annan krukväxt. Tala med din orkidé varje dag, är ett annat råd från Lave. Själv brukar han säga: "Ser du komposten?" Då skärper blommorna sig för ingen vill hamna på komposten, säger Lave.
Söndag 22 juni Har en stor änglatrumpet på verandan som ser frisk och grön ut efter några veckor ute ur vintervistet i ett fönsterlöst garage. Hoppas att den blommar lika rikt som förra året. Men redan har fler än vi glädje av den. I går kväll såg vi hur en talgoxunge parkerade sig inne i trumpeten för nattvila. Den ställde sig på ett ben på en gren, burrade upp sig till en boll och slöt ögonen. Vid 3-tiden på natten satt den fortfarande kvar och sov. Vid 5-snåret hade fågeln vaknat och dragit sin kos. Ska man döma av allt bajs den lämnat på bladen har den sovit på samma plats minst en natt tidigare.
Fredag 20 juni Traditionellt midsommarfirande på Borgmästarängen i Sigtuna. Massor av människor, ringdanser, duktiga musiker och folkdansare. Bjöd hem ett par vänner att sitta med oss på taket efteråt för att titta ut över Garnsviken och samtala om livet.
Söndag 15 juni Så mycket roligare det är att besöka Waldemarsudde nu sedan jag har läst Beata Arnborgs bok En udde med utsikt och vet något om husets tillkomst, konsten, middagarna som serverades och sällskapslivet i de vackra rummen. I går var det vernissage på Waldemarsudde av Signe Persson-Melins utställning som varar till slutet av september. Keramikern själv var där, över 80 men fortfarande verksam. Hennes krukor, tallrikar, skålar mm är underbara, jag greps av våldsamt habegär för varje sak. Men tekannorna är så små, enpersonskannor och knappt det. En manlig keramiker skulle ha gjort stora kannor. Egentligen var jag på muséet främst för att se Hertha Hillfons utställning, sista dagen i går. Hon är också fantastisk. I entréen på Waldemarsudde säljer man växter och snittblommor. Jag köpte en stilig doftpelargon etiketterad Rose Momosa. Bladen doftar svagt av kåda.
Lördag 14 juni Bra film om konstnären Alberto Giacometti på teve i går. Man kunde tro att en man som gör så anorektiska skulpturer är asketisk, neurotisk och reserverad mot omgivningen men det verkar inte vara fallet. Giacometti, son till en konstnär, arbetade mycket, helst på natten, rökte mycket, skrev mycket, skrattade mycket. Han ska ha haft en underbar humor. Och så målade han äpplen.
Fredag 13 juni Tänker på den rara lilla gossen som jag träffade på apoteket. Han var kanske fyra år och hade tagit på sig den dubbla uppgiften att öppna dörren och sedan trycka ut en kölapp åt alla kunder. Många var glada för hjälpen. Sådan här service borde man alltid få på apoteket, tänkte de som kom med barnvagn eller rullator. Allt gick bra tills det kom in en ung man som vände ryggen åt kölappsautomaten. Gossen fann det bäst att komma med en varning: ”Biljett! Har du biljett? Man måste ha biljett! Om man inte har biljett får man inte handla!” Mannens möjligheter att få handla på apoteket var i fara tills gossen fann för gott att resolut trycka en biljett i handen på honom.
Onsdag 11 juni Gick till vårdcentralen och tog en stelkrampsspruta. Den sprutan hindrar inte att jag får stelkramp av det färska hundbettet men är bra att ha för eventuella kommande tillbud.
Tisdag 10 juni Gick helt stilla i skogen och funderade på Selma Lagerlöf när jag blev anfallen av en hund. Just det, anfallen av en hund. Besten var inte stor -- en liten beige terrier -- och ägaren hade honom kopplad men inte desto mindre flög den på mig. På vårdguiden säger man att om den bara rev är det ingen fara men om det är ett bett -- svårt att säga vilket och alltsammans gick så fort -- och det är längesedan jag tog en stelkrampsspruta bör jag söka upp vårdcentralen i morgon. Läste på om stelkramp. En förfärligt plågsam sjukdom. Och dödligheten är 15 procent även vid den bästa behandling. Två lärdomar av detta: 1) Nästa gång det händer ska jag be om namnet på ägaren. Den som inte håller bättre reda på en opålitlig hund kan få stå till svars vid eventuella följder. 2) Jag kommer i fortsättningen att ta en omväg när jag ser en hund, stor eller liten, kopplad eller okopplad.
Måndag 9 juni Har just avslutat En riktig författarhustru – Sela Lagerlöf skriver till Valborg Olander, en brevsamling 1902 –1939 sammanställd av Ying Toijer Nilsson. Selma visste vad hon ville. År 1904 ska det väljas in en ny ledamot i Svenska Akademien. Man har tidigare agiterat för Selma och nu hoppas hon att det inte ska upprepas. ”Jag vill inte in. Jag vill hellre ha Nobelpriset.” Priset fick hon också 1909 och några år senare blev hon invald i Akademien. Den 9 oktober 1932 skriver Selma att hon dagen innan varit på stort kalas på Rottneros. Hon var klädd ”i svart med gröna koftan och ordnar. Ingen av herrarna hade så många som jag”. Valborg Olander hjälpte henne med allt: skriva rent, läsa korrektur, svara på brev, ordna med biljetter mm. Och inte verkar hon ha blivit så rikt belönad för sitt slit. Slaveri kallade Elin Wägner det. Den 27 juli 1917 skriver Selma till Valborg: ”Kom nu så skall du få äta mycket god äppelkart, det brukar du tycka om”.
Söndag 8 juni Nu får man börja gå runt sina äppelträd och spana efter spinnmal. Ser du små nätliknande samlingar i träden, riv bort dem. Inuti varje näste lever massor med larver som äter på bladen.
Lördag 7 juni På besök på Vibyholms slott utanför Flen. På Djurön intill slottet finns en stor gammal äppelträdgård anlagd vid mitten av 1800-talet. Många träd ser förvånansvärt friska ut trots att skötseln inte varit den bästa på senare decennier. Ägarna har intressanta planer för att restaurera planteringen och upprätta en karta över den. Det kommer dock att bli mycket svårt att bestämma sorterna. Här ympade pomologen Olof Eneroth in massor med utländska äppelsorter som är okända för oss som lever i dag.
6 juni Nationaldagen Firade dagen med att äta lunch med vänner på Jungfrusunds varv på Ekerö (vid färjan till Slagsta). God mat och humana priser! Drack sedan kaffe med rabarberkaka i skuggan på altanen till Ekebyhovs slott och spatserade i parken; i bokskogen hörde vi det oavlåtliga, uppfordrande kvittret från hungriga hackspettsungar i ett träd. Pricken över i på firandet kom när vi därefter åkte till Svartsjö slott och råkade anlända i tid för ett sånguppträdande i slottet. Akustiken var mäktig, vinden fläktade in genom dubbeldörrarna och sångerskornas långa vita sidenkläder böljade i draget.
Torsdag 5 juni Många lägger sig att sola eller picknicka i gräset vid Sigtunas vackra Mälarstrand. De flesta svalkar sig med cola eller annan dryck i värmen. Men en ung kvinna sågs med en obruten färsk ananas på filten. Varför har man inte tänkt på ananas som törstsläckare.
Onsdag 4 juni Började dagen med ett bad i sjön. Jag huttrar på vägen dit och huttrar när jag kliver i men sedan är det bara skönt att simma runt. Vad kan det ha varit, 16 grader kanske.
Tisdag 3 juni Har avslutat Bodil Malmstens Mitt första liv. Det är en berättelse om barndomen i Jämtland och Stockholm och de två världarna som möts, mammans bondfamilj och pappans ursprung i en finare familj från Stockholm. Intressant men författaren håller många fönster stängda och läsaren känner sig besviken som inte får veta mer, till exempel om bakgrunden till Bodils placering i fosterfamilj 12 års ålder. En skolhistoria från boken: det var gossen som lämnade klassrummet för att gå på toaletten. - Vart ska du, ropade läraren. - Ut och pinka, sa gossen. - Du måste alltid be om lov för att gå och kasta vatten, sa läraren. Efter en stund räckte pojken upp handen: - Jag ska be om lov för att gå och kasta skit, sa pojken.
Måndag 2 juni Har fått en sprillans ny bok av min granne Beata Arnborg: Professor Vivi, den sagolika botanisten. Det är en väldokumenterad levnadsbeskrivning som Beata har skrivit. Ingen har älskat öknen, egypterna och den egyptiska floran mer än Vivi Täckholm. Hon var också ett geni på marknadsföring som såg till att bli välkänd i Sverige trots att hon bodde så många mil bort på en annan kontinent.
Söndag 1 juni I dagens Expressenbilaga berättar Lill-Babs att hennes bästa bok är Profeten av Kahlil Gibran. Hon säger att hon fick den för 35 år sedan, har gett bort minst 50 exemplar och att alla borde ha den i sin bokhylla.
Jag vet inte jag. Det har kommit en ny biografi över arabiske författaren Kahlil Gibran som anmäls i The New Yorker från den 7 januari i år. Kahlil Gibran föddes 1883 i en libanesisk by där familjen ägde en valnötsodling som fadern vanskötte. Modern tog de fyra barnen och reste till Boston, USA. Kahlil var det enda barnet som kostades på och fick en utbildning, hans två systrar försörjde sig som sömmerskor och lärde sig aldrig ens läsa och skriva. När han var drygt 20 år träffade Kahlil den nio år äldre Mary Haskell som var rektor för en flickskola. Hon blev förälskad i den vackre pojken, försörjde honom i många år och till och med skickade honom att studera måleri i Paris under ett år. Kahlil Gibran drog många lögner om sin bakgrund för henne, till exempel att han kom från en rik och förnäm libanesisk familj. Han som hade börjat med att rita och måla övergick till att skriva, först på arabiska och sedan på engelska. Mary Haskell fick aldrig bli hans älskarinna men i alla år fram till hans död, även sedan hon hade gift sig med en rik släkting, hjälpte hon Kahlil på ett handfast sätt med hans engelska texter. Kahlil Gibran skrev flera mindre uppmärksammade böcker men det var den lilla tunna boken Profeten som kom 1923 som blev ett lyckokast. Bara i USA har den sålt nio miljoner exemplar. Jag har inte läst den men boken lär innehålla en rad allmänt hållna råd om kärlek, sorg, arbete, uppfostran, lidande o s v. Gibrans nutida motsvarighet är den brasilianske författaren Paulo Coleho, uppger Joan Acocella i The New Yorker. Kahlils familj var kristen och han var mycket upptagen av Jesus. Mary Haskell fick veta att Jesus kom till honom i drömmen och de två åt krasse tillsammans medan Jesus delgav författaren berättelser som inte hade kommit med i Bibeln. Trots att Kahlil tjänade mycket pengar bodde han kvar i sin lilla lägenhet tillsammans med en syster som skötte hushållet. Han isolerade sig och 1931 när han hade druckit sin lever fördärvad på alkoholstark, syriansk arrack dog han 48 år gammal.
Söndag 25 maj Det är inte bara Mors Dag utan också alla nördars dag. Nördar i Stockholm kan åka till Tekniska Museéet där man uppmärksammar dagen. Nerd Pride Day den 25 maj har firats sedan 2006 och syftet är att låta alla få vara stolta nördar. Härligt. Vi är inte längre insnöade, smått löjeväckande töntar utan något av det hippaste man kan vara, kunniga och hängivna vårt ämne.
Lördag 24 maj Jonas Hassen Khemiri är intervjuad i Aftonbladet. På frågan ”Vad skäms du över?” svarar han att det är pinsamt att inte komma ihåg ansikten. ”Jag kan rabbla allt de har sagt men jag minns inte hur de ser ut.” Det är så det är för oss ansiktsblinda. Att komma ut, som Jonas nu har gjort, är det klokaste man kan göra. När alla vet om att han har svårt att minnas ansikten är det ingen som uppfattar honom som arrogant när han inte hälsar.
Fredag 23 maj Varje gång jag åker in till Stockholm får jag något att fundera över. Utanför Centralen stod en häst spänd till ett flottare åkdon. Jag köpte en kopp kaffe och satte mig att titta. Kusken var flott klädd i svart kubb. Efter en stund kom sex herrar mellan 40 och 60 år. En av dem tog på sig en kubb och en kavaj som han fick av kusken som han sedan hoppade upp och satte sig bredvid. En annan herre satte sig, utan kubb, på sätet bakom honom. De fyra på trottoaren tog upp en flaska rött vin, hällde upp och bjöd de tre i vagnen var sitt glas. Var hade de varit? Vart skulle de? Idel frågor. Var det början på en svensexa? Får kusken dricka vin? frågade en finlandssvensk dam vid bordet intill. Ja, svarade jag. Det är hästen som inte får.
Söndag 18 maj Har besökt ängsfruktodlingen på Ellenäsa udde utanför Urshult tillsammans med kamrater från pomologiska sällskapet. Så otroligt vackert.
Tisdag 13 maj Reste till Julita för att titta på alla äppelträdens blomning i genbanken. På vägen dit såg vi en betande älg på en äng, ett rådjur på en annan äng, en simmande skäggdopping, en flygande trana och en ormvråk på en stolpe. Vi såg också träd med brungula blommor längs vägen och fick stanna bilen och titta. Det var frosten som hade tagit tidigt blommande äppelträd. Även på Julita hade frosten skadat blommor här och var. Min blomfavorit denna dag: Råby Rubin med grenar tätt klädda med blommor och musöron till blad. Vissa äppelträd har ganska stora gröna blad vid blomdags och då blir blomningen inte lika anslående. Måndag 12 maj Financial Times har läsvärda lördagstidningar. I den senaste ser jag att Rowan Simmons har kommit med en bok med titeln Bamboo goalposts: One Man´s Quest to Teach China to Love Football. Det var inte lätt att lära kineserna att spela fotboll. I Kina spelade man en typ av fotboll vid tiden för Kristi födelse men har sedan glömt allt. Bara det att varje gång 10 personer ska samlas måste man ha myndigheternas tillstånd. Slutligen får Simmons lov att starta ett lag för utlänningar, Big Nose FC. Men han får ett varnande brev från en kinesisk funktionär: ”Inte ordna tävlingar, bara spela-spela. Inte tillåtet spela med kinesiska studenter, jag talar om för dig, lilla pojke, inte tillåtet spela med kinesiska studenter.” Orsaken till att kineserna så ofta är soffpotatisar som lägger på hullet, inte vill kicka boll och aldrig tar olympisk medalj i någon idrottsgren -- ja, de är bra på bordtennis –- hörde jag häromdagen. Kineserna lär sig från barnsben att inte ta risker. Föräldrar skulle aldrig skicka i väg sitt barn till träningsläger som svenskar gör. Barnet kan ju skada sig! Man måste vara rädd om barnen för det är de unga som ska ta hand om föräldrarna en dag. 11 maj Pingstdagen Nu kommer snart Harrison Ford, 66 år, i en ny publikdragande Indiana Jones-film. Den första spelade han in 1981. Hans väg till att bli världsberömd och högbetald skådespelare är ganska osannolik. Som nygift i Hollywood med skådepelardrömmar fick han lov att arbeta som snickare för att tjäna ihop till familjens försörjning. Han snickrade inredningar för producenten George Lucas när en skådespelare inte dök upp och Harrison Ford ombads att hoppa in för honom. Snart la han ner hammaren och sågen och blev filmskådespelare på heltid. Harrison Ford är fortfarande vital och sköter sin enorma ranch i Wyoming på ett så föredömligt miljöriktigt sätt att han har fått utmärkelser och priser av miljövänner. Han har också fått nya två upptäckta djurarter uppkallade efter sig: en myra som heter Pheidole harrisonfordi och en spindel som döpts till Calponia harrisonfordi. 10 maj Pingstafton Jag börjar tro att varannan svensk är ansiktsblind. Var på trevligt 50-årskalas och åt god buffémat på en balkong nio våningar upp på Kungsholmen. Fantastisk utsikt. Av någon anledning kom samtalet in på prosopagnosi. Mannen närmast till höger om mig sa sig ha uppenbara svårigheter att minnas ansikten och dessutom, som många andra ansiktsblinda, ett särdeles dåligt lokalsinne. Samma sak med mannen mitt emot mig.
Fredag 9 maj Det är mycket om Simon Gärdefors i tidningarna nu. Svenska Dagbladet har en stor intervju i dag med anledning av hans nya bok Simons 120 dagar. Simon Gärdefors har alltså bott en dag eller två hos folk runtom i landet under 120 dagar och sedan berättat om sina upplevelser. Hans värdar var beredda på att de skulle komma med i boken. Det var inte jag. När Simon ringde och bad att jag skulle träffa honom på en restaurang vid Vasagatan för att han ville intervjua mig om psykopater och mytomaner gick jag med på det. Mina svar kom med i hans förra bok Lura mig men jag trodde inte att jag skulle medverka i bild på de sista 12 sidorna i boken. Lurad!
Onsdag 7 maj Nu vet jag varför det finns kläder med blixtlås och dolda knapprader. Det finns människor som är rädda för knappar. Koumpounophobia är ett nytt ord som jag fångade upp i The Independent. Det nätta ordet koumpounophobia betyder knappfobi. När jag googlade på ordet fick jag nära 4 000 träffar. Men så drabbar fobin också 1 av 7 500 människor. Vissa har det så svårt att man inte ens kan vara i samma rum som en knapp. Att röra vid en knapp är lika otäckt som att röra vid en kackerlacka. Om man av händelse kommer i beröring med en knapp ryser man och måste genast tvätta händerna. Att uttala eller skriva ordet knapp är otänkbart. Först trodde jag att jag inte kände någon alls med den här fobin. Men så kom jag att tänka på AS som alltid har munkjacka. Mycket riktigt, hon svarar direkt att hon avskyr knappar. Hon gör vad hon kan för att undvika dem och köper kläder med blixtlås.
Måndag 5 maj Norén, överallt Norén. Tar det aldrig slut. Även tidningen Vi har en stor intervju med Norén med anledning av hans dagbok. Han förekommer på bilder som har krävt en fotograf, två fotografassistenter och en stylist för att plåta. Klart att det behövs fyra personer för att regissera dramatikern, hitta honom en snygg vit skjorta och lägga mascara på hans ögonfransar. Jag tänker inte läsa Norén. Och inte Maja Lundgren heller. Istället har jag köpt Virginia Wolfs tjocka bok Ögonblick av frihet Dagboksblad 1915-1941. To 17 april En förkortning av ekologisk borde stavas med k. Eco kan inte heller vara en engelsk förkortning eftersom ekologisk mat heter organic food. Och vad betyder lilla i? Har Ica ingen språkvårdare utan de superkreativa marknadsförarna får hitta på vad som helst? Ons 16 april Må 14 april Sö 13 april Lö 12 april Och inte nog med det. När jag kom hem från trädgårdsmässan i Älvsjö hade grannen fällt två tallar! De var krokigt växta, de förmörkade himlen och de tog bort sjöusikten från mitt arbetsrum. Nu är det ljust och öppet när jag tittar ut! Så otroligt underbart att ha fått en utsikt! Gick ner och kramade grannen. To 10 april Ti 8 april Sö 6 april
Fre 4 april To 3 april Sö 30 mars Lö 29 mars 23 mars Påskdagen
20 mars 19 mars 18 mars 17 mars 16 mars 15 mars 14 mars Och den stilla vinden Från en dikt av den ryske 1800-talspoeten Fjodor Tiuttjev. 14 mars 9 mars 5 mars 3 mars 2 mars 1 mars 25 februari 24 februari 23 februari Nu blommar de första ljusblå krokusarna i en backe vid Stora Gatan i Sigtuna, mellan Väringavägen och Uppsalavägen. 22 februari Tro inte på reklambudskapet att det finns tydliga hälsoeffekter av omega-3 från raps och linfrö, säger den intervjuade forskaren Ingrid Undeland. Strunta i varor med tillsats av omega-3. Mycket bättre är att äta fet fisk ett par gånger i veckan. 21 februari 15 februari 14 februari 13 februari 12 februari 7 februari Det gröna äpplet Greenstar med krispigt, syrligt, grönvitt,gott fruktkött blir en svår konkurrent till Granny Smith. 27 januari 24 januari 20 januari
10 januari 3 januari 2 januari 1 januari
|