Intervju med Görel Kristina

Görel Kristina har skrivit sju böcker som behandlar äpplen: Äppelboken 1985, Pomonas äppelbok 1986, Äppelbok 2000, 100 älskade äpplen 2002 och Lilla äppelboken 2002, Svenska äpplen 2010, Konsten att sköta ett äppelträd 2015.

Varför är du så vanvettigt intresserad av äpplen?
– Men det är ju vår förnämsta frukt! Vacker, väldoftande, smaklig! Och nyttig dessutom! Vare sig man äter, doftar på, eller bara hålleri ett äppletycker man sig ha fått en skänk frånparadiset.

Har du kanske växt upp i en fruktträdgård?
– Långt därifrån. Jag växte upp i Västerbotten och då, på 40-talet, fanns det knappt några äppelträd i landskapet. Så det var spännande att komma söderut och se alla äppelträd och andra fruktträd.

Men hur tändes ditt äppelintresse?
– I början av 70-talet mötte jag Gul Richard i en fruktaffär på Folkungagatan. Gul Richard är ett gult, oerhört gott äpple. Det överraskade mig med smakrikedom. Sedan ville jag lära känna fler av våra underbara svenska äpplen.

Är svenska äpplen verkligen bäst i världen som du påstår?
– Ja! Otvetydigt! Våra svenska äpplen är långt mycket godare än äpplen odlade söderut. Faktum är att vissa äppelsorter odlade i Mälardalen och längre norrut smakar bättre än samma sorter odlade i Skåne. Vårt nordliga läge ger frukten mer arom. Det har samband med våra kallare nätter och längre dagar. Solljuset som träffar frukten i norr har också en annan kvalitet. Och om man jämför Sverige med kontinenten så har vi kanske också renare luft än till exempel i det industritäta Tyskland.
– Norska och finska äpplen har jag inte smakat men de bör ha alla förutsättningar för att också vara mycket välsmakande.

Vilket äpple är det godaste?
– Cox Orange och Gul Richard står i en klass för sig, det är finsmakaräpplen. Tyvärr är de inte lättodlade och kräver mycket värme. Men det finns en lång rad underbara äpplen som går att odla över en stor del av landet. Eldrött Duväpple och Ribston är två fina vinteräpplen. Åkerö, Oranie, Arreskov och Rossvik är goda höstäpplen liksom James Grieve och Gravensteiner. Bland sommaräpplen väljer jag Gyllenkroks Astrakan, Hampus och Suislepper. Early RedBird, ett litet syrligt sommaräpple, är också mycket gott. Liksom Sparreholm och Mio… Här hos oss finns så många goda sorter! Jag beskriver 100 goda sorter i min nya bok 100 älskade äpplen.

Men hur ska de som bor i hyreshus och inte har en trädgård komma över de sorter som du talar om? Alla dessa finns ju inte i butiken?
– Nej, butikerna har ofta ett ensidigt sortiment av importerade äpplen. Det är skandal att affärsmännen inte vinnlägger sig om att sälja svenska äpplen när de finns på hösten och vintern. Alla vi kunder måste hjälpas åt och försöka påverka butikerna på det här området. En äppelälskare utan trädgård får försöka påverka sina vänner och bekanta med villa att odla goda äppelsorter. Kanske kan man ge sin vän ett äppelträd vid en högtidsdag och sedan hjälpa till att sköta trädet.

Varför skriver du äppelsorter? Och äppelträd? Heter det inte äpplesorter och äppleträd?
– För mig är det naturligt att så mycket som möjligt skriva som man talar. Jag har talat med Svenska Språknämnden som menar att äppelträd och äppleträd är lika riktigt. Här gör man som man själv vill.

Vissa av våra äppelsorter har ett utländskt ursprung. Det gäller till exempel Gravensteiner och Maglemer, Spartan och Ontario. Hur uttalar man de här namnen?
– Svenska Språknämnden ger rådet att ge namnen ett svenskt uttal när det är möjligt. Red Delicious går inte att försvenska men många andra namn kan uttalas på ett svenskt vis.

Vad gör du nu?
Efter att nyss ha gett ut boken "Konsten att sköta ett äppelträd" har jag så smått börjat fundera på en äppelkokbok.