Det hälsosamma äpplet
Två äpplen om dagen halverar risken
för tarmcancer
Svenska hemodlade
äpplen kan man äta med skalet på. Ekologiska äpplen kan man äta med skalet på.
Alla andra frukter bör man skala och då mister man tyvärr samtidigt en stor del
av äpplets hälsosamma kvalitéer.
När jag var liten
för många decennier sedan sa min mamma till mig att äta upp äppelskalet, det
var nämligen där nyttigheterna satt. Tänk att hon visste det. Men ingen visste
förstås på den tiden vad nyttigheterna bestod av.
I dag har
forskningen visat att äpplet innehåller så kallade fytokemikalier,
till exempel fenoler och flavonoider, och de är
lagrade framförallt i skalet. Äpplets fiberinnehåll, viktiga för peristaltiken
(tarmrörelserna) sitter också framförallt i skalet.
Dessa fytokemikalier är viktiga i kampen mot cancer. Rui Hai Liu heter en forskare vid Cornell university, USA, som gjort flera studier på äpple och
cancer. Han har övertygande kunnat visa att äpplen, liksom andra frukter och
grönsaker, kan hjälpa till att förebygga bröstcancer hos råttor. Professor Lui och hans medarbetare fann att i en grupp råttor som
gavs hög dos äppelextrakt i maten varje dag var det bara 23 procent som utvecklade adenocarcinoma (en farlig form av bröstcancer). Av de
som fick små eller medelhöga doser äpple som tillsats i maten var det 57
respektive 50 procent som utvecklade samma cancertyp. Medan hela 81 procent av
råttorna i kontrollgruppen som inte fick något äpple alls utvecklade adenocarcinoma.
Men det som
hjälper råttor att hålla sig friska, kan det också hjälpa människor? Ja, det
tror forskarna. Kanske kommer torkat, pulvriserat äppelskal i framtiden att bli
en naturlig tillsats i hälsofil, hälsomüsli och drickyoghurt.
Polska och
italienska forskare har studerat sambandet mellan konsumtion av äpple och
tarmcancer (Eur J Cancer Prev, E-pub Nov 18 2009). En grupp på 592 patienter
med tarmcancer (colorectal cancer) jämfördes med 765
patienter utan tarmcancer (alla var intagna på samma sjukhus). Forskarna
tittade på patienternas vanliga intag av frukt och grönsaker. Cancerpatienterna
visade sig bruka äta signifikant mycket mindre frukt än patienterna i den
cancerfria gruppen. Äpple var den oftast konsumerade frukten i båda grupperna.
Risken att
drabbas av tarmcancer hade ett starkt samband med intaget av äpplen. De som åt
ett enda äpple om dagen hade en avsevärt bättre chans att slippa få tarmcancer.
Men de som åt mer än ett äpple om dagen minskade sin risk för att få tarmcancer
med hela 50 procent!
Konsumtionen av
andra frukter och grönsaker hade ingen förebyggande roll vid utvecklingen av
tarmcancer, den viktiga faktorn var konsumtion av äpplen. Forskarna menar att
den skyddande faktorn hos äpplet ligger i dess höga innehåll av flavonoider och andra polyfenoler som kan stoppa uppkomsten och tillväxten av cancerceller.
Den här artikeln av Görel Kristina Näslund har tidigare varit publicerad i Pomologen nr 1/2010.
Mat med särskilt värde för hälsan talas det mycket om i dag. Äpplet är naturens förnämliga nyttomat. Nya rön ger stöd åt folkmedicinen som länge rekommenderat äpplen mot ohälsa.
Tag rivet äpple mot diarré, rådde greken Dioskorides på 700-talet. Mogna äpplen är bra mot trög mage, skrev den engelska läkaren Nicholas Culpeper i sin läkarbok utgiven 1669. Den ansedde doktorn menade att äpplen även kunde användas för att bota astma, tbc, urinbesvär, inflammerade ögon och magsjukdomar.
Ja, sedan urminnes tid har människor talat om äpplet som en hälsobringande frukt. Många svenska barnfamiljer använder ännu rivet äpple för att stoppa en diarré. Den store tenoren Luciano Pavarotti tar till äpplen när han har problem med hosta. Det enda som hjälper då är att tugga på äppelbitar, har han berättat i en intervju.
Karl Stoll, jordbruksingenjör från Zürich, använder inte mindre än sju sidor i sin bok Der Apfel från 1997 för att berätta om äpplets medicinska egenskaper: Äpplen tjänar som törstsläckare på grund av sitt stora vatteninnehåll, stimulerar salivavsöndringen, förebygger karies samt är blodrenande och lätt vätskedrivande. Äpplen har gynnsam påverkan på matsmältningen och tarmfloran. Att gurgla med äppelsaft lindrar hosta. Stoll påpekar att såväl i rått som kokt tillstånd har äpplet en god effekt vid störningar i halsvägarna. Te på äppelskal eller äppelblommor är ett gammalt medel mot sömnlöshet.
FLAVONOIDER
Vad är det då för ämnen som ger äpplet dess farmaceutiska förmåga? Vi vet det inte. Har läkarvetenskapen kunnat bekräfta folkmedicinens påstående att äpplet är ett mångsidigt verksamt botemedel? Nej, inte ännu. Men från slutet av 1990-talet har ansedda medicinska tidskrifter publicerat artiklar som pekar på att äpplet verkligen har särskilda kvaliteter. De kan vara knutna till äpplets nyupptäckta innehåll av gula och vita kraftkorn som kallas flavonoider.
Flavonoider är en grupp antioxidanter som tilldragit sig ett växande intresse alltsedan 1970-talet och betraktas som tänkbara skyddsämnen mot till exempel cancer och hjärtkärlsjukdom. Det faktum att man i Frankrike dricker mest alkohol jämfört med 21 andra europeiska länder men visar den näst lägsta dödligheten i hjärtkärlsjukdom har kallats den franska paradoxen. Förklaringen, menar experterna, kan vara vinets innehåll av flavonoider.
Men hör här, det går lika bra med äpplen! I en holländsk undersökning på 800 äldre män som följdes i fem år fann forskarna att äpple, lök och te svarade tillsammans för nästan hela deras intag av flavonoider. Tedrickarna och män som åt mycket äpplen och andra flavonoidrika nyttigheter löpte mindre risk för att avlida i hjärtsjukdom än de andra männen i studien. Finska epidemiologer har sedan visat att ett högt intag av flavonoider från äpplen och lök är direkt knutet till lägre risk för död i hjärtkärlsjukdom.
År 2000 rapporterade också epidemiologer (forskare som studerar stora grupper) i Finland från en studie på drygt 9000 män som följdes i 28 år att de personer som åt mest äpplen löpte den lägsta risken för att drabbas av slaganfall (stroke), antagligen på grund av fruktens innehåll av flavonoider. Amerikanska forskare vid Cornell University har funnit att antioxidanter i äpplen och äppeljuice hindrar det farliga LDL-kolesterolet från att oxidera vilket skulle kunna vara förklaringen till att äpple skyddar mot hjärtkärlsjukdom; samma forskare fann att 100 g oskalat äpple ger samma antioxidantaktivitet som hela 1500 mg C-vitamin.
Sambandet äpplen och cancer har också studerats. Amerikanska forskare rapporterade förra året att antioxidanter i äpple hämmar tillväxten av koloncancer och levercancer in vitro (i laboratoriet); skalet gav störst effekt men även äppelköttet påverkade cancercellerna. Forskare i Hawaii fann i en studie att intag av flavonoider -- från äpplen och lök -- kunde relateras till lägre risk att drabbas av lungcancer.
Finska epidemiologer har rapporterat från en studie på nära 10000 finska män och kvinnor (som följdes under 24 år) att flavonoidrik mat var kopplat till 20 % lägre risk att drabbas av cancer; när det gällde lungcancer fann forskarna att frekvensen var 46 % lägre bland dem som åt mest flavonoidrik mat, särskilt äpplen. Forskare vid St George´s Hospital i London som studerat 2.500 medelålders män under fem år kunde förra året rapportera att de som åt äpplen hade bättre lungfunktion än de som inte åt äpplen. Också här menade forskarna att det troligen var äpplets innehåll av flavonoider som gav den goda effekten.
FIBRER
Förutom värdefulla antioxidanter innehåller äpplet också viktiga fibrer. Ungefär hälften av fibrerna i äpplet utgörs av pektin och resten består huvudsakligen av cellulosa. Pektinet och cellulosan tjänar som näring åt bakterierna i grovtarmen. Genom att äta fibrer som våra bakterier mår bra av, blir vi lösa och fina i magen. Melankolin som den tröga magen orsakat flyr oss men viktigare ändå, genom att motverka förstoppning förebygger vi kanske också sjukdomar som gallsten, divertiklar (fickbildning i tarmen) och tarmcancer.
C-VItAMIN
Inom europeisk folkmedicin har äpplen tidigt använts mot skörbjugg, en sjukdom som beror på C-vitaminbrist och bland annat yttrar sig i blödande tandkött, tandlossning och kraftlöshet. Vi i Sverige menar nog att våra äpplen smakar långt bättre än de importerade. När det gäller vitaminhalt står sig det svenska pallet också mycket väl. De vanligaste importäpplena innehåller från knappt 2 till omkring 5 mg C-vitamin per 100 g enligt en undersökning från livsmedelsverket. Svenska äpplen visar ofta högre värden. Så till exempel har Transparente Blanche, Cox Pomona, Filippa, Gyllenkroks Astrakan, Belle de Boskoop och Ribston ett C-vitamininnehåll av 15-22 mg C-vitamin per 100 g. Undersökningar bekräftar också att äpplen odlade i svalt klimat har högre vitamininnehåll än samma slags äpplen från varma länder. Nu när hösten ger oss saftiga aromatiska svenska äpplen låt oss njuta inte bara ett utan flera äpplen om dagen!
Sammanfattning
Det finns främst två slags flavonoider i äpplen. Det svagt gulaktiga quercitin och de färglösa catechinerna. En holländsk undersökning visade att Jonagold och Cox Orange innehöll 72 respektive 41 mg quercitin per kilo. I genomsnitt innehöll äpplen 36 mg per kilo medan andra undersökta frukter visade i genomsnitt 15 mg quercitin per kilo.
Tyska forskare har tittat på catechiner i äpplen och annan frukt. Medan päron innehöll 30 mg per kilo visade analyserna en variation på 47-162 mg catechiner per kilo för äpplen med Jonathan, Belle de Boskoop och Cox Orange överst på listan.
Undersökningarna gäller utländsk frukt. Mängden flavonoider ökar med solbestrålningen och det är möjligt att svensk frukt som mognar under långa soldagar i renare luft än på kontinenten har högre halter. Detta är ännu inte undersökt.
Denna artikel av Görel Kristina Näslund har tidigare varit publicerad i Dagens Nyheter
Tidigare forskning
Nature, June 2000
Forskare på Cornell University, USA, rapporterar att antioxidanter i äpplen hämmar tillväxten av coloncancer och levercancer in vitro (i laboratoriet). Skalet gav den störst effekt men även äppelköttet gav effekt på cancercellerna. Forskarna fann att 100 g oskalat äpple ger samma antioxidantaktivitet som 1500 mg vitamin C.
European Journal of Clinical Nutrition, May 2000
Finska forskare rapporterar att personer som äter mycket äpplen har lägre risk för att få slaganfall (stroke), antagligen på grund av äpplenas innehåll av antioxidanter. Resultatet baserar sig på drygt 9000 män som följdes i 28 år.
Thorax, January 2000
Brittiska forskare rapporterar att äppelätare har bättre lungfunktion än de som inte äter äpplen. Resultatet baserar sig på 250 män som följts i 5 år. Forskarna menar att det kan vara äpplets innehåll av antioxidanter som ger den goda effekten.
Journal of the National Cancer Institute, January 2000
Forskare i Hawaii rapporterar att antioxidanter av typen quercitin från äpplen och lök kunde relateras till lägre risk att drabbas av lungcancer. Resultatet baserar sig på 600 lungcancerpatienter och 600 cancerfria personer.
Life Sciences, April 1999
Forskare vid California-Davis University, USA rapporterade att antioxidanter i äpplen och äppeljuice hindrar det dåliga LDL-kolesterolet att oxidera och därför kanske skyddar mot kardiovaskulär sjukdom. Studien bekräftar också att antioxidanter i äpplen finns i äppeljuice lika väl som i helt äpple.
American Journal of Epidemiology, 1997
Finska forskare rapporterar att konsumtion av antioxidantrik mat (särskilt antioxidanter från äpplen) var relaterat till lägre risk att drabbas av cancer. Resultatet baserar sig på nästan 10000 män och kvinnor som studerades i 24 år.
British Medical Journal 1996
Finska forskare rapporterar att högt intag av antioxidanter från äpplen och lök är direkt relaterat med låg risk för dödlighet i hjärtkärlsjukdom. Resultatet baserar sig på drygt 5000 män och kvinnor mellan 30-69 år som följdes i drygt 30 år.
Äldre referenser
Hertog MGL et al. Flavonoid intake and long-term risk of coronary heart disease and cancer in the Seven Countries Study. Arch Intern Med, 155:381-386, 1995.
Hertog MGL et al. Dietary antioxidant flavonoids and risk of coronary heart disease: the Zutphen Elderly Study. The Lancet, Vol. 342, 1993.
Hertog MGL et al. Content of potentially anticarcinogenic flavonoids of 28 vegetables and 9 fruits commonly consumed in the Netherlands. J of Agr Food Chem 40:2379-2383, 1992.
Herrman K. Ûber die flavonoide Inhaltstoffe des Obstes und Gemüses. Ernährungs-Umschau, Heft 6, 1974.