Diverse

Fråga om Åkerö      

Hej!
Jag har två gamla Åkeröträd. De är 99 år gamla och ej beskurna under årens lopp. De är friska och ger relativt dålig skörd eftersom de är så täta.
Vad ger du mig för råd angående hanteringen av träden?
Med vänliga hälsningar
Anders

Hej!
Det är klart att du vill ta hand om dina gamla  Åkeröträd på bästa sätt.
Jag tror att du ska tillkalla en skicklig trädbeskärare, någon som har tagit
"grönt kort" och kan sina saker. Fråga Hushållningssällskapet på den plats
du bor om bra adresser och be sedan om referenser. Här duger det inte med
vilken person som helst.  Beskärningen kan börja i sommar och får nog
sträcka sig över tre år för att det ska gå bra; om man beskär alltför
radikalt på en gång kan det gå illa.
Sedan får du hålla efter med årlig beskärning. Ett Åkeröträd kan bli mycket gammalt, trädet vid Åkerö säteri beräknas i dag vara planterat i sekelskiftet 1600/1700.
Om du tycker om att fotografera, så dokumentera gärna beskärningen med bilder på trädet före, under och efter; om bilderna blir bra så kanske vi kan få publicera dem i Pomologiska Sällskapets tidning "Pomologen". Ta i så fall också bilder på äpplen före och efter är du snäll, frukterna borde bli större och bättre färgade.
Hur stor är omkretsen på dina träd mätt 25 cm från marken? Var växer träden? Lycka till!
Vänliga hälsningar
Görel Kristina

Hej!
Tack för ditt snabba svar. Träden är 143 resp 139 cm i omkrets. Jag bedömer att höjden är 6-7 meter. De växer vid sjön Båven på Hyltingeö, som ligger mellan Stjärnhov och Sparreholm, ganska exakt i mitten av Sörmland.
Jag ringde Hushållningssällskapet i Strängnäs och fick tips om att kolla www.tradgard.org. Där fanns en komplett förteckning över alla i Sverige som har grönt kort. Jag fann tre personer inom en radie av 2-3 mil. Jag har sökt en av dem. Så nu har jag gått hopp om att kunna få professionell hjälp.
Om det går i lås så fotograferar jag förloppet och hör av mig om drygt tre år på hösten 2007 med bilder enligt din instruktion.
Vänliga hälsningar
Anders
PS. Jag har naturligtvis läst Äppelbok från pärm till pärm. Med den har du verkligen gjort en kulturgärning.

Hej!
Tack för svar på mina frågor! Och tack för beröm för Äppelbok. Så glad jag är att du har fått adresser till beskärare på nära håll. Nu önskar jag dig all möjlig lycka till med träden! Så hör jag av dig igen om tre år!
Vänliga hälsningar
Görel Kristina

________________________________________________________

Hej!

Jag har en liten undran som du kanske kan hjälpa mig med. Jag har hörtryktas att många svenska äppelsorter har fått sina namnav prästdöttrar. Är det så, och i såfall hurkommer det sig?

Med vänlig hälsning Sara


Hej,

det har säkert förekommit att ett äpple har fått namnefter en prästdotter men jag har aldrig hört talas om det och kaninte ge något exempel, tyvärr. Fråga din källa till ryktet vad för äpplen han eller hon tänker på!

Om prästdöttrar har fått ge namn till ett äpple beror det på att präster förr i tiden var ivriga trädgårdsodlare som gärna drog upp nya äppelsorter från kärnor i sin trädgård. För den som hade en rar dotter var det naturligt att döpa sitt nya fina äpple efter henne.
Vänliga hälsningar
Görel Kristina

_________________________________________________________

 

Hej!

Jag håller på att planera min trädgård med bland annatäppelträd. Jag vill odla lagom mycket för självförsörjning så jag undrar hur mycket man kan vänta sig i skörd från äppelträd. Om man odlar ett äppelträd med A2 grundstam och av en sort som ger medelgott utbyte under goda odlingsförhållanden, ungefär hur mycket kan vänta sig skörd i genomsnitt för ett fullvuxet träd?

Jag har försökt leta upp informationen i litteratur men den högsta siffran jag sett är fem gånger högre än den lägsta (båda angivna för samma grundstam och goda odlingsförhållanden) och jag vet inte vilka siffror som är mer pålitliga. Jag skulle verkligen uppskatta ett svar även om det bara är en mycket grov siffra eftersom jag anser dig vara en mycket pålitlig källa.
Vänliga hälsningar Björn



Hej,

jag kan tyvärr inte ge dig en säker siffra för skördfrån ett äppelträd.  Allt hänger ju på hurgammalt och stort trädet är och av vilken sort.  Iställetkan du följa riktlinjerna från förr: man satte tre trädför familjens behov. Om du har plats, sätt en fjärde trädockså eftersom alla äppelträd inte ger skörd varje år.

Sätt gärna ett träd med sommaräpplen, ett med höstäpplen och så ett med vinteräpplen (som du äter vid jul och senare). Jag rekommenderar min bok "100 älskade äpplen" vid valet av äppelsorter. Om du lär dig att ympa (inte så svårt), kan du ha flera sorter i varje träd. Bättre att du ympar själv än köper dyra familjeträd!

Vänliga hälsningar Görel Kristina

_________________________________________________________

Hej!
Jag läser om äpplen på Frukt och Grönts hemsida på nätet. Där har du skrivit att vikingarna inte odlade äpplen, trots att äpplen fanns centralt i deras mytologi. Jag reagerade direkt på detta, för jag såg och förundrades redan i min barndom över en bild i C Grimbergs Svenska folkets underbara öden. Bilden visar ett kolnat äpple, funnet utanför Alvastra. Åldern uppges till ca 4 500 år, när boken skrevs för 80 år sedan. Texten berättar också att man hittade mycket frukt i lämningarna.

Nu var det ju så att detta var vildäpplen. Men det skulle förvåna mig mycket om inte människorna redan på den tiden, dom var jujordbrukare redan då, förstod att välja dom störstaoch finaste frukterna? Och jag kan mycket väl tänka mig att domhar bedrivit någon form av förädling. Dom har odlat blandannat sexradigt korn. Så dom har varit avancerade redan på dentiden.

Hälsningar Anders 



Hej!

Jag tror också att vikingarna var kloka nog att ta vara på riktigtstorfruktiga vildäpplen om de fann några. Men vi har inga bevisför att de odlade äpplen. Jag har bett arkeologerna i Sigtuna därjag bor att kolla bland alla sina fynd från vikingatiden men de harinte hittat några rester eller spår av odlade, litet större äpplen.

För att odla äpplen krävs att man kan ympa träd. Hittills menar våra experter att den konsten kom till landet med munkarna som invandrade söderifrån. Franska munkar kunde ympa och odla frukt, fransmännen hade lärt detta av romarna som en gång behärskade deras land. Vikingarna var verkligen mycket avancerade och t ex goda konstnärer.  Jag önskar att vi visste mer om deras kunskap om äpplen.
Vänliga hälsningar,  Görel Kristina

_________________________________________________________

Hej Görel Kristina!

Jag har en språkfråga som jag undrar om du vet svaret på. Finns det någon regel för hur man använder "äpple-" resp. "äppel-" i sammansatta ord? Som i äpplepaj eller äppelpaj?
Tacksam för svar. Mimmi

Hej!

Jag har frågat Svenska Språknämnden om äpplepaj ochäppelpaj. Där säger man att båda är lika rätt. Jag har också frågat Catarina Grünbaum på Dagens Nyheter hur hon ser på saken. Hon svarar att det är regionalt vad manskriver. I Skåne skriver man gärna äpplepaj och äppleträd, längre uppåt landet talar man om äppelpaj och äppelträd. Det heter till exempel Äppelviken (Stockholm) och Äppelbo (Dalarna).      
Många hälsningar, Görel Kristina

___________________________________________________________

Hej,

här kommer en fråga från en vän som flyttat till Gotland. Mysteriet med stora frukter utan kärnhus förstår jag inte ett dugg av. Så här skriver min vän:

"Tidigt i våras beskar jag ett gammalt träd bakom huset som inte var ansat på många år och det blev massor medgrenar på marken. Inget märkvärdigt med det, men nu bar detfrukt igen. Inte mycket men en del riktigt stora äpplen. Inte hellerså konstigt men när jag skulle göra mos av dem och börjadeskära så fann jag inga kärnor. En markering där kärnhusetborde vara fanns men – som sagt – inga kärnor. Och intei något av äpplena! Är detta ovanligt? Skulle ju inte gå att föröka med sådd av kärnor. Mystiskt! Kärnfriaäpplen!"

Hälsningar, Sune

Hej,

i sällsynta fall kan äpplen utvecklas utan befruktning och får då inga kärnor. Detta kallas partenokarpi och man talar om partenokarpa frukter. Kan inträffa bland andra fruktslag också.
Hälsningar, Görel Kristina

__________________________________________________________


Hej!

I Stadsarkivet i Örebro har jag hittat förteckningar från 1800-talet över en
större fruktträdgård vid Bysta herrgård i Närke. Finns det någon i Sveriges Pomologiska Sällskap föreningsom är speciellt intresserad av historiska fruktträdgårdar?Min fråga är då om Bystas fruktodling var anmärkningsvärd i sortantal och mängd (22 sorters äpplen, 18 sorter päronmm).

Min andra fundering gäller klimatet. Idag räknas den här trakten till zon 3-4 och många av de listade träden är känsligare än så. Kan klimatet ha
förändrats på så kort tid att det vid 1800-talets mitt var 1-2 zoner bättre?
Mycket tacksam för svar/Maria, trädgårdsstuderande


Hej Maria!

Om trädgården i Bysta verkligen är anlagd omkring 1850 såär sortantalet stort men är den anlagd vid 1800-talets slut ärdet mer normalt för en herrskapsträdgård.
Det du hittat om trädgården i Bysta låter mycket intressant. Har du en karta över trädgården i arkivet också? Finns något av trädgården kvar? Kanske du kan skriva en artikel om detta för vår lilla tidning Pomologen, organ för Sveriges Pomologiska Sällskap? Med en sortlista på alla frukter i trädgården och litet bakgrundshistorik? Och ett foto? Kanske kommer du att skriva en examensupppsats om detta?

När det gäller klimatet så har det inte försämrats sedan 1800-talets mitt, däremot har det blivit något litet varmare. Kanske hade trädgården i Bysta ett gott lokalklimat så att träden stod i lä för kalla vindar på en solig sluttning? Då kan känsliga sorter trivas. Eller också var det optimistisk eller okunnig ägare som planterade känsliga sorter som sedan inte klarade sig så länge eller aldrig gav någon frukt? Har du tillgång till några dagboksanteckningar? Här finns mycket att forska i och allt är av intresse för oss i Sveriges Pomologiska Sällskap.
Jag tar gärna emot en sortlista om du ville skicka mig den.

Vänliga hälsningar, Görel Kristina

___________________________________________________________

Hej,

vi håller på att anlägga och planera vårträdgård här i Helsingborg. Vi har läst 100 ÄlskadeÄpplen ochkommit fram till att vi vill ha följande äpplen:LINDA, Lord Lambourneoch Särsö. Vet du var vi kan få tagpå dessa äppelsorter? Det verkar inte jätteenkelt efter literundringning.

Med vänlig hälsning,Hans-Christian


Hej!

Vissa sorter är svåra att få tag på. Men Gränna plantskola på Visingsö, som
förser många trädgårdsbutiker i Sverige med äppelträd, har både Särsö och
Linda uppger man i dag över telefon (tel 0390-40208). Jag skulle tro att de
kan skicka träd till dig.
Lord Lambourne har jag inte lyckats hitta. Kanske du ska försöka med någon stor dansk plantskola. Men trädet finns på Balsgård och nästa år kan du skaffa en ymp därifrån och låta någon kunnig trädgårdsmästare ympa upp ett nytt träd till dig. Den som väntar på något gott ……

Vänliga hälsningar, Görel Kristina

Hej!

Tack så mycket för svaret! Jag har redan varit i kontakt med Visingsöoch beställt träden! Vad gäller Lord Lambourne har jag integivit upp hoppet ännu utan skall som du föreslog leta i Danmark
.
Tack igen, Hans-Christian

___________________________________________________________

Hej min käre äppelexpert!

Nu är det så här. Vi har en kompis som tror att det är blommorna på ett
äppelträd som sedan *förvandlas* och blir till äpplen. Vi har försökt att få
henne att förstå att äpplena och blommorna på ett äppelträd är olika saker men hon tror oss inte. Så nu undrar vi om du kan skicka svaret till oss på den här adressen så skulle vi vara hjärtligt tacksamma.
Tack på förhand och mycket vänliga hälsningar/Joakim och William

Ps Du gör ett underbart jobb som äppelexpert ds



Hej,

när blommorna bedårat oss i några dagar kastar de kronbladen och därefter sväller blombotten upp och det bildas en kart som sedan utvecklas till ett moget äpple. Det tar tre, fyra månader beroende på sort. Så jag kan bara säga sorry, er kompis har rätt.Bjud henne nu på äppelkaka! Det är blommorna som förvandlas till äpplen!

Många pomologiska hälsningar, Görel Kristina

___________________________________________________________


Hej!

I butiken har jag sett Katja som såg ut som om de var lackerade. Behandlarsvenska odlare sina äpplen med något blankningsmedel?
Hilding



Hej Hilding!

Nej, det gör de inte. För säkerhets skull har frågan gått till Lars-Olof Börjesson, vd för Äppleriket i Skåne. Han säger att Katja kan ibland vara så fet på ytan att det ser ut som om man tillfört något. Katja är en avkomma avJames Grieve som också har ett mycket fett skal.

Hälsningar, Görel Kristina

___________________________________________________________

Hej!
Jag tittar i ett korsord där det står "ur acajouäpple" och har aldrig sett ett sådant äppelnamn. Finns det något äppelträd med det namnet?
Undrar Margit i Södertälje

Hej!
Acajouäpplen är ett annat ord för acajounötter som kommer från  acajouträdet (Anacardium occidentale) som odlas i tropikerna. Kallas även elefantlöss!  Det gula, köttiga, päronformade syrligt, söta fruktskaftet äts eller används för att göra ättika och brännvin. Av fröna (som är gömda i en liten frukt ovanpå det uppsvällda skaftet) gör man olja.Lycka till med korsordet!  
Vänliga hälsningar,
Görel Kristina


___________________________________________________________


Hej!

Jag heter Roland och bor i gamla Skaraborg. Vi har talats vid tidigare.
Min fråga är, varför så många sorters äpplen har blivit klara i år?
Värmen, torken, ljumma nätter eller bara tillfälligheter?
Mina Aroma, Signe Tillish och Oranie har visat klarhet.

Hej Roland,

jag har också noterat "klarhet" i fler äppelsorter än vanligt under hösten 2002. Till exempel har jag sett det i Åkerö för första gången i år.  Klarheten beror på att  cellerna  spricker så att cellsaften rinner ut i cellmellanrummen. I Oranie, Rossvik, Gyllenkroks Astrakan, Kalmar Glasäpple, Charles Ross, Husmoder och några fler sorter händer detta varje år. Kanske är det den extrema värmen i sommar som fått fler äpplen att bli klara eller vad man kallar glasiga.

Många hälsningar, Görel  Kristina

 

_________________________________________________________

Vad gör vi åt monilia?

Vi har två äppelträd. Förmodligen planterades de i början av 60-talet. Det ena tror vi heter Alice. Där började problemen för 3–4 år sedan och nu har det kommit till det andra trädet som vi tror är Oranie. Vi tror att de drabbats av monilia. Det börjar med ett "blåmärke" och snabbt är äpplena täckte med gula små "vårtor". Några äpplen har blivit alldeles svarta, och andra skrumpnar till slut. Vi har borstat barken, beskurit och gallrat ur men inget har hjälpt. Vi har fått kratta upp och slänga all frukt från Alice två år i rad (i sopsäckar, inte kompost). Det är så ledsamt!!!

Har det någon inverkan att en varmkompost står straxintill? Kan man göra något eller är det bara attsåga ner trädet?

Med vänlig hälsning, Marianne Halvardson, Sollentuna

Hej!

Din beskrivning av problemet säger mig att det verkligen rör sig om monilia eller fruktmögel som orsakas av svampen Monilia fructigena. Varmkompostens placering har ingen betydelse i sammanhanget. Sommaren 2002 har varit regnrik och det gynnar svampen. I år har man kunnat se fruktmögel på många slags äppelträd. Vissa sorter är dock mer utsatta än andra för detta och dit hör Alice och Oranie. Alice är faktiskt så sjukdomsbenägen att den inte borde säljas till villaträdgårdar, menar vissa.

Det finns ingen besprutning att tillgripa för oss som vill ha en giftfri trädgård. Beskära trädet och gallra karten är vad som gäller och det har ni också gjort. Du handlar också riktigt som plockar ner all angripen frukt så snart du ser den och slänger den i sopsäckar. Angripna frukter som får hänga kvar i träden, så kallade fruktmumier, och som får ligga kvar på marken sprider svampsporerna vidare.

Mitt förslag är att du inte sågar ned Alice utan ympar om det med andra sorter. Galloway, Himmelstalund, Särsö, Stenbock och Sparreholm är några sorter som inte lika lätt får fruktmögel.
_________________________________________________________________________

 

Oktober 2001

Hej Görel Kristina Näslund!

Knip i magen
Jag har läst att du äter mycket äpplen, äpplen som inte kniper. Själv äter jag 3–4 stycken varje dag och mamma har sagt att just äpplen har en renande funktion på kroppen. Min mage är lite känslig vissa perioder men jag vet inte om det har med frukten att göra. Dock kan det vara bra att veta vilka äpplen jag borde undvika om jag haren mage som lätt reagerar.

Tacksam för svar
Inger

Hej Inger!

Man får prova sig fram och äta just de äpplen och den mängd äpplen som man tål. Vad som ger knipi magen varierar från människa till människa. Generellt kan man säga (det finns inga studier så här talar erfarenheten) att äpplen med stort syrainnehåll (Transparente Blanche, Cellini, Bramley, Golden Noble med flera) har vissa svårt att tåla; dessa människor brukar ha lättare att äta till exempel Signe Tillisch och Lobo.

Magen tål väl mogen frukt bättre än kartig. I mitten av september kan man köpa grön Gravensteiner och andra äpplen som plockats alldeles för tidigt; en känslig mage gör klokt i att avstå från dem.

Vänliga  hälsningar Görel Kristina

 

 



Tånggården

Bengt Oldhammer har i sitt arbete som journalist stött på Tånggården i Sjurberg, Dalarna, som den kändearkitekten och professorn Isaac Gustaf Clason och hans fru Kerstinköpte 1908. Tånggården blev ett nationalromantisktsommarställe som besöktes av prins Gustav Adolf, Sibylla,Herbert Tingsten, Anders de Wahl, Alf Sjöberg, Ottilia Adelborg,Emma Zorn och många fler.      

I brev till Kärnhuset bifogar Bent Oldhammer sin artikel om Tånggården publicerad i Dala-Demokraten 22 januari2001. Artikeln illustreras med Tånggårdens äpplekarta gjord 1913. Det är en välgjord färglagd karta som visar trädgården med ett dussin äppelträd. De benämns på följande sätt: Källaräpplen, Hörnäpplen, Sötäpplen, Liljestork, Basängäpplen, Päronäpplen, Sälgäpplen, Grindäpplen,Mosäpplen, Riddaräpplen, Svaläpplen och Åkerö.    

Många namn får genast sin förklaring närman tittar på kartan och ser att Sälgäppelträdet växer intill en sälg och att Hörnäppelträdet växer i ett hörn av trädgården. Antagligen finns det en källare intill Källaräppelträdet och en grind intill Grindäppelträdet. Men var kommer namnet Liljestork ifrån? Det skulle man ge ett kilo fina Åkeröför att få veta. Och hur såg alla dessa äpplen ut?

Det kan vi inte få veta.

Den nuvarande ägaren till Tånggården uppger vid förfrågan att endast två gamla träd, Mosäpplet och Riddaräpplet, finns kvar och frukterna är inte goda vilket lutar åt kärnsådder. De träd som ägaren själv har planterat under sina 25 år på gården finns tyvärr inte heller kvar, de har blivit offer för älgarnas och rådjurens härjningar.


_________________________________________________________

Apelgården vid Vassbo

Hej Görel Kristina,

jag har suttit en lång stund med din fina Äppelbok och det är bara att gratulera. Jag jobbar f.n. som trädgårdsmästare i Vassboparken och trädgårdslärare i aktuella kurser. Fram till 1996 hade vi en trädgårdsskola här från 1972, och tidigare var det en lantbruksskola sedan 1856. Trädskolor har det funnits på platsen sedan 1883, skolträdgård sedan 1863. Så det var synd att du inte fick med Vassbo på din lista över apelgårdar. Jag bifogar en folder som beskriver våra fruktträd. Ambitionen är att vi skall ha ett av varje fruktslag som producerats och sålts härifrån. Och vi letar efter Dalasorter, vi har hittat såväl sådana som sålts från Vassbo eller "bara" kommit till ute ilandskapet. Här fanns t.o.m. Moskovskt päronäpple i moderträdskolan, ett träd som har ett växtsätt som liknar päronträdets, till skillnad från Revalsktpäronäpple vars frukter smakar päron. Vet du något om Moskovskt päronäpple så hojta till.

Olle Ridelius
www.vassboparken.com

Hej!

Det var en miss att apelgården vid Vassbo inte kom med imin Äppelbok. Men blir det en ny upplaga ska detta givetvisrättas till! För alla intresserade kommer här uppgifterom äppelträden i Vassboparken som Olle Ridelius har skickatmig. Årtal inom parentes anger första året somsorten finns med i Vassbos källor; e.s. betyder ej saluförtfrån Vassbo.

Dalasorter

Grängesbergsäpple (e.s.), Gubbäpple (e.s.) Hedemoraäpple (1919), Jäderäpple, Folkärna (1925), Samuelsdals sötäpple, Falun (1912), Skuggboäpple, St. Skedvi (1912), Tunaäpple, Borlänge (e.s.), Ytternoraäpple, Hedemora ( e.s.).

Sorter som fanns i Vassboparken före 1996

Alice (1969), Eneroths klaräpple (1912), Gyllenkroks astrakan (1919), Grågylling (1919), Kavlås (1933), P J Bergius (1920), Risäter (1925), Sävstaholm (1912), Trogsta (1925).

Sorter planterade 1996 och senare

Alexander (1912), Amorosa (e.s.), Anna (e.s.) Antonovka (1954), Aroma (e.s.) Arvidsäpple (1919), Brunnsäpple (1919),Cellini (1913), Charlamovsky (1912), Cox Pomona (1919), Druväpple(e.s.),Edsele (1948), Eldrött duväpple (e.s.), Farmorsjuläpple (1948), Filippa (1952), Fullerö (1925), Förlovningsäpple (1948), Gravensteiner (e.s.), Hampus, sommar (1912), Hornö (1948), Husmoder (1925), James Grieve (1935), Kalmar Glas (1920), Kesäter(1919), Linda (1960), Lobo (1951), Läcköastrakan (e.s.), Maglemer (1925), Mantet (e.s.), Melba (1964),Mio (1965), Oranie (1912), Rescue(e.s.), Ringstad (1919), Rosenhäger(1912), Råby Rubin (e.s.), Röd astrakan (1912), SigneTillisch (1919), Slava Petrograd (1945), Snövit (1964), Spässerud (1951), Stenbock (1945), Stor klar astrakan (1912), Suislepper (1945), Transparente Blanche (1912), Wealthy (1919), Åkerö (1912), Ökna lökäpple (e.s.).



_________________________________________________________
Jag har hört att det finns en äppelros.
Har den med äpplen att göra?

Äppelrosen, Rosa rubiginosa, växer vilt i kustnära trakter, till exempel i Stockholmsområdet och söderut, på Öland och Gotland, men man ser den ganska sällan. Man skiljer äppelrosen från våra vanligaste vildrosor, stenros och nyponros, bland annat genom att titta på blomman som är mörkrosa. Och genom att lukta på bladen! Det äppliga hos äppelrosen sitter i små rödbruna glandler eller luktgömmen under bladet. Gnugga bladet medfingrarna och andas in så känner du den angenämasteäppeldoft!

En äppelros kan bli rätt stor men har du bara plats för den så är den ett fint inslag i trädgården.

 

 

Maglemer
Hej! Varför ser man numera aldrig Maglemer till försäljning, inte ens så här års när det finns gott om svenska äpplen. Vet du något om det? Maglemer är ju en äldre sort, är det så att den inte ärtillräckligt tålig för att klara transporter och lagring. Och finns det någon någonstans som har specialiserat sig på äldre äppelsorter? Hälsningar, Ingrid

  Hej! Tyvärr är det så att de flesta av våra goda gamla äppelsorter inte längre odlas kommersiellt, inte heller Åkerö som vi alla älskar, och det är ledsamt. Det finns flera orsaker till det här, bland annat sorternas dåliga stöttålighet vid transport. Maglemer har ett mycket tunt skal och det får lätt skorv en fuktig sommar.

Jag vet ingen odlare som har specialiserat sig på gamla sorter, det är antagligen inte lönsamt. Många privatpersoner med gammal trädgård har Maglemer. Det gäller att gå runt i villakvarteren och spana. Eller intervjua alla sina vänner och bekanta. Träden ger mycket och man kan säkert komma över en stor kasse äpplen till ett mycket lågt pris. Vänliga hälsningar, Görel Kristina

 

Uttal av Gul Richard
Hej! Det fanns två äppelträd på vår tomt i Knivsta när vi flyttade dit, ett Åkerö och ett Gul Richard. Dem vi köpte huset av sa Gul Rika´ rd, alltså med betoningen på a. Min man och jag tyckte det lät lustigt men har fortsatt med det uttalet trots att det kändes lite obekvämt. Vad är vanligaste uttalet av äppelnamnet? Vänliga hälsningar, Marianne

 

Hej! Grattis till två fina äppelträd på tomten. Man hör olika uttal av Gul Richard. De flesta gamla trädgårdsmästare i landet säger Gul Rikárd, vill jag påstå. Här i Sigtuna har jag hört gamla damer säga Gul Rischa´rd med öppet a, man uttalar alltså Richard som ett franskt namn.
Jag har talat med Spåkrådet om det här. Där råder man till uttal av alla äppelnamn på ett försvenskat sätt och det försöker jag följa. Jag säger inte Cox´s Orange Pippin som man gör i England utan kallar äpplet Cox Orange. Och jag uttalar Gul Richard som Gul Rickard, på svenskt sätt. Det kommer antagligen att bli det vanligaste uttalet i framtiden.
Med den här lilla informationen som grund kan ni välja hur ni vill säga fortsättningsvis! Vänliga hälsningar, Görel Kristina

Hej! Tack för snabbt svar! Då fortsätter vi med det uttal vi övertog från förra husägarna, av pietet främst mot deras släkting som byggde huset före dem, 1953. Tycks ha varit en inflytelserik personlighet eftersom våra äldre grannar pratade mycket om honom, vad han tyckt och sagt.

Vi äter fortfarande perfekta Gul Richard med andakt varje kväll. De har hållit sig bättre i år än tidigare sen vi börjat duscha papperet ovanpå dem med en blomspruta.Tack än en gång och God Jul! Marianne

 

Vill ha ett knotigt äppelträd
Hej! Jag är intresserad av att plantera ett äppelträd som ska se ut som ett gammaldags knotigt äppelträd. Det ska inte vara så stort men ändå fungera som ett vårdträd. Ingrid H

 

Efter att ha talat med Lena Gårder som lång erfarenhet av äppelträd på Bergianska Trägården i Stockholm har hon och jag kommit fram till att sorterna Sylvia och Oranie skulle passa dig. Båda blir fort träd som ser ut som gammaldags äppelträd. Lena lutar åt Sylvia -- du får fina vackra frukter redan i augusti -- medan jag lutar åt Oranie som ger mycket goda äpplen andra halvan av september.
Båda blommar mycket vackert (Oranie blommar vackrast). Oranie blir inte heller så stort träd.  Men du måste förstås beskära trädet varje år, vilken sort du än väljer, och inte låta det risa till i kronan! Lycka till med ditt vårdträd! Du kan läsa mer om dessa två sorter i min bok Svenska äpplen. Hälsningar, Görel Kristina

Fixa gamla äppelträd
Hej! Jag har 6 äppelträd som jag inte fått fixat ordentligt som man ska. Skulle fixat dem i vintras men fick aldrig gjort detta. Snälla mina träd är rätt gamla och jag har fixat dem lite då och då ...Inte alla år har det blivit men ibland.
Nu till min fråga eftersom mina träd är gamla, går det att använda JAS-metoden på dem? Det finns nämligen äpplen där som jag bara avgudar...så underbart fina att äta eller att använda till att baka av... mvh Marie


Hej! Kul att du har så fina äppelsorter! Även riktigt gamla äppelträd ska beskäras enligt JAS om man vill undvika vattenskott. En annan fördel är att man slipper stå ute i kylan och frysa som man gjorde förr. Du har hela sommaren på dig att fixa träden! Lycka till! Görel Kristina

 

 

 

tillbaka till brev och frågor